Vi var tretton, fjorton och hela jävla världen made perfect sence; vi var planeterna som solen, som världen, som allt allt allt kretsade kring. Vi var gudarna och gudinnorna av kaos och konstant förödelse & på något sett bär jag fortfarande en del av detta med mig, allt kaos, all förödelse. Men inget hör ihop, inga röda trådar; allt är slump allt är spontant och det finns inga scheman, inga manus ingenting. Vi var högstadierebeller, dyrkade alla rockstjärnor i converse, svarta jeans och kajalsvarta ögon; allt var poesi, fucking poetic noise.

Men det känns skönt, att jag antagligen aldrig faller tillbaka till det nästintill självdestruktiva. Det känns bra att du fortfarande finns i mitt liv, påminner mig om gamla misstag, pojkvänner, texter och tankar. För vi tar oss aldrig mera dit igen, vi kör inte misstagen på repris längre. Vi dödade sjömän på B&B innan rökförbudet, dansade nätterna igenom med fladdrande skulderblad & en längtan, en saknad, en erinran starkare än orkaner. Virvlar virvlande vi har aldrig varit mer levande. Nätter med stjärnfall & filtar; sträckandes - en hisnande saknad och längtan att kunna snudda uddarna,

att komma dit


Klockan är 23:32  jag lyssnar på klassisk musik & dödar mig själv långsamt & hoppas att jag håller på att bli galen eftersom det skulle förklara hela relativitetsteorin. SCUM-manifestet. Narnia. The Wall. All makes perfect sence.

Enligt mig; en av de bästa tolkningar som gjorts.
Tori är fantastisk.

Svar till förvirrade människor: ja, jag skriver en bok. Boken har ännu ingen titel och är endast 31 sidor lång. Den är basicly skriven till kursen litterär gestaltning (inlämnad med betyget IG/MVG) som jag läste på gymnasiet. Eftersom mina älskade vänner är på flykt till andra länder bollar jag här med mig själv istället. Första kapitlet ska finnas någonstans här på bloggen. Jag har inte riktigt orkat leta.

Mina dilemman med boken:
1. Research; polisarbete, förort - jag har valt att skriva om ämnen jag saknar direkt kunskap om, och dessutom om ett par bröder som kommer ifrån krigets härjade land. Kan jag göra det bra?
2. Språk; kan man kombinera invandrar-ungdomar med ett ganska avancerat, poetiskt språk och lyckas? Hej fördomar, men det finns faktiskt en tanke..
3. Genre; den kan knappast klassas som deckare, och allt jag tekniskt sett vet är att den är skriven för ungdomar men saknar deckar-genrens typiska stildrag.
4. Slumpmässiga händelser; är det som händer för slumpmässigt? Är det en verklighetstrogen historia? Har jag lyckats bygga upp trovärdiga och bra karaktärer som håller till slutet eller finns det brister? Jag har själv påpekat brister i mitt språk - att det är ojämt och inte alltid håller vad det lovar. Satsradningar är jag expert på, speciellt när jag skriver utan att tänka. Det lär bli mycket korrigering, mycket strykningar. Jag vet inte var jag ska börja; stryka eller bara skriva?

Mer frågor än svar som alltid.. Som alltid. Suck. Dags att sova; i morgon är en ny (och förhoppningsvis trevlig) dag..

Det regnar igen, jag sitter nere vid köksbordet och hör hur det smattrar så härligt mot rutorna. Vinden ligger på lite idag & det regnar eller blåser alltid i denna staden, helst båda på samma gång. Kom nyss in från ha varit ute en liten runda, mitt hjärta mår bättre och jag känner mig lite piggare. Har knappt hostat idag utan känner mig bara seg. Lite mys i sängen med en bra bok ikväll, kuddar & en kopp té låter bra för ikväll. Får se om jag kan börja skriva på uppsatsen snart, börjar få lite panik för att jag inte börjat med den än.. Men kan man sno ihop 10k tecken på en dag så ska jag väl kunna knåpa ihop en uppsats på en vecka ;)

Jag saknar dig & hatar mig.

"Det bultar och slår
Det är tiden som går
Det är landet där allting förvandlas
Som vi jagar och far
Efter frågor och svar
Här I tider när allt ska förhandlas

Det är väl tanken som räknas ändå
Jag skulle önska att tanken var klar
Hjärter Dam, du kan bädda för två
Om du har några drömmar kvar"

"Strimmor, hur många gånger ska våren
kunna drabba dig om igen,
och ljuga de vackra historierna
om den stora kärleken
Du och jag i strimmorna
Vi är sargade människor som tror,
vänd dig inte om"

Vilka titlar som eventuellt kommer finnas på min önskelista:
• By-lined Hemingway - Ernest Hemingway
• Stardust - Neil Gaiman
• Mannen som skapade Narnia - Michael Coren
• Den mörka materian - Philip Pullman

"Bara" en klassiker, älskade Hemingway. Resten är i stort sett fantasy för ungdomar - fattar inte vad som hände? ;) Plus en biografi om C.S Lewis; mannen som skapade Narnia, som skapade Aslan. Ska låna den på bibblan, se om det är något bra; jag hoppas den är bra.

Nu ska jag dricka té & läsa en bok. God natt :)

Ska nog bara ligga hemma idag - känner mig inte alls bra. Hjärtat värker så fort jag rör mig i stort sett, hela jag är helt numb. Är helt trött, vet inte vad det beror på. Struntar i ridningen idag, kan vara klokt att vila; läxhjälpen tar förhoppningsvis någon annan. Borde plugga, borde skriva på boken.. Usch. Ska bara ta det lite lugnt i några timmar till, sedan kanske jag orkar göra något annat än andas och hålla ögonen öppna.

Nu ner i soffan och kolla film med en kopp té.

och vi var unga, letade efter en mening, efter ett hopp, efter en anledning till att leva & alla korridorer var ändlösa, alla förslag var rimliga & allt var ett ljuslöst mörker; vi såg aldrig ljuset i tunneln, där vi sparkade oss fram i våra converse, svarta jeans och kajalmålade ögon.

fem år senare vet i fan vart jag har kommit, vem jag är - jag är på samma plan nu som då, lite äldre, kanske lite visare, men lika jävla förvirrad som då - och dessutom utan din hand i min. Minns du alla dagar vi halvlåg i sofforna på "Take a break" - hur vi snackade om vägar bort, försvarstal & dårars mummel - hur vi dyrkade halvkända punk/pop/rock band och att vi aldrig kunde genrebestämma vår stil, vår musik som vi proppade våra MP3 spelare fulla med.

Jag tror jag älskar än, jag tror jag har förlåtit dig & mig för att du lämnade mig, för att jag lämnade dig, vi gled isär - & denna låten är till, för och åt dig, min älskade högstadierebell. För det var vad vi va 2004 - högstadierebeller med för stora drömmar & för lite tid.

När jag gick på högstadiet läste man knappt böcker, någon enstaka "nästan-klassiker-variant" fanns väl och tråkade ut 95% av alla elever som ens försökte. På gymnasiet var det Den gamle och havet av älskade Hemingway, Therese Raquin, lite Charles Dickens, lite allmänna klassiker.. Men varför läsa klassiker - & speciellt - varför läsa klassiker i översättning? Vad säger det egentligen om den eran? Vi kan påpeka, utpeka speciella drag i genren - men vad ger det mer än allmännbildning? Jag säger ingenting, eftersom jag älskade denna litteraturen, all litteratur i stort sett (förutom vissa hemska undantag). Men i ett land där läsning ökar avsevärt bland unga - är det inte viktigt att redan på låg/mellanstadiet öka intresset? Sedan är det upp till högstadiet & gymnasiet att bibehålla intresset - och den bästa metoden är kanske inte att ge dem CJL Almqvist Det går an..

Enligt mig borde metoden vara:
• Dream Boy skriven av Jim Grimsley, handlar om homosexualitet & fäder som förtrycker mm. En väldigt bra och "trogen" bok. Finns även filmatiserad med samma namn.
• Looking for Alaska (var är Alaska) en totalt underbar bok av John Green - om livet på internat, om vilka vägar som finns, hur olika människor är & vilka liv som livet tar.
• SOS från mänskligheten en fantastik bok av Johanna Nilsson som tar upp saker i Sverige som många inte tror existerar. Lyxeskorten Benjamin är huvudpersonen i denna roman som är en berg- och dalbana att läsa i känsloväg.
• Korpens sång av Per Nilsson - egentligen vad som helst av Per Nilsson, som jag anser vara en av Sveriges bästa författare av ungdomsböcker.

I alla fall en början - diskutera böckerna; vilka ståndpunkter finns det, vad berör, vad saknas? Skillnaden vad en nutida roman kan ge gentemot en 1600-tals roman kan väl diskuteras, men jag anser det vara onödigt att döda läslusten med hjälp av exempel Dostojevskij & Strindberg. Låt det komma senare i så fall, jag själv som är extremt litteraturnörd kan ju säga att jag dog när vi skulle analysera Strindberg. Det är ju så kul att sitta i grupper med fem totalt omotiverade unga & försöka diskutera genus i Fröken Julie..

Bara lite tankar.. fortsättning kanske följer..

• Om det regnar brukar jag ta en omväg hem, regn är underbart (åska & extrem blåst är också underbart).
• Jag missbrukar ibland semikolon (;) i mina texter, vilket folk ibland reagerar på.
• Jag ogillar folk som inte kan stava sitt egna språk - kallas för språkpolis och ibland lite mindre smickrande saker.
• Jag hatar genren deckare, men min egna "bok" klassas antagligen som ungdomsdeckare. Dock har jag minst 9 deckare skrivna av Michael Connelly i mina bokhyllor (och antagligen någon annan som klassas som deckare fast den kanske inte borde).
• Jag gillar att döpa saker; min dator heter Benjamin, min skrivare Hugo och min mobil Mikado.
• Ser nästan bara "barnfilmer" - sällan de som överstiger 11 års åldersgräns.
• Är helt OK på att måla/teckna.
• Har frilansat för bland annat Studentlitteratur.
• Har alltid fascinerat folk (för det mesta lärare) med mitt urusla självförtroende & icke existerande självkänsla.
• Trodde jag skulle få IG i tre ämnen; MDK B, MPR B, & Mediekunskap, fick fick VG, MVG & VG istället.
• Mellan 13 och 16års ålder hatade jag när folk kom närmare än 1 meter, jag satt alltid med ryggen mot väggen, längst bak i klassrummet, tittade ner på mina converse så fort jag gick någonstans och avskydde när någon försökte krama mig. Det är lite bättre nu.
• Är extremt konflikträdd.
• Älskar långa & krångliga, gärna utrotningshotade ord.
• Lyssnar på, enligt många, extrem skum musik. Gillar det mesta inom indie, pop, soft rock, rock, blues, jazz,
• Började blogga våren 2006, (tror kanske det var lite innan till och med) på armendy.blogg.se - har testat många andra siter och bloggnamn men trivs bäst här

15 saker, fortsättning kanske följer - fattar inte hur folk kan skriva 100 saker om sig själva, kom knappt på 15 ;p Nu ska jag gå ner & vara social med syster yster & moster noster eller kanske korra lite på boken - är ganska grovskissat än så länge - vet inte vad som är bäst; korra eller bara skriva. Men vi får se hur det blir, om det blir. Kopior är utdelat till lite olika vänner som ska hjälpa, hoppas att det kanske lossnar och blir bättre, hoppas på bra respons. Nu vet jag inte ens om det är lönt att fortsätta - den kanske är för lik andra böcker. Jaja, mycket att tänka på, självklart måste jag välja ett "omöjligt" yrke.

Vet inte vad jag ska göra, hostar, känner mig febrig och har lite värk i hjärtat - undrar om det är överbelastat.. Kanske borde ha låtit bli ridningen idag. Annars har det varit en ganska kaotisk dag. Men men, vad gör man inte för att få lite spänning i vardagen? Kom hem från jobbet för en timme sedan, mysigt att gå hem i regnet. Funderar på att läsa eller skriva; vill verkligen bli klar med min roman, vill verkligen kunna slå näven i bordet och säga att jag i alla fall lyckades med något här i verkligheten. Peters cd Beautiful Guitar i cd-spelaren och jag tror jag drömmer mig bort, har alltid älskat ljudet av en ensam akustisk gitarr, alltid älskat för stora händer, gitarrsträngsmärkta fingrar.

T; saknar dig saknar dig saknar dig! Kom hem! Vi kan dricka vin & snacka om alla planer som aldrig blev av och hur the lost generation blev the fucked up generation. Vi kommer aldrig att veta, aldrig kunna ana. Jag önskar att världen går under 2012, att mänskligheten går under 2012. Det kanske är lösningen, kanske är svaret? Jag vet att du brukade säga att det alltid finns ett svar, men att man måste hitta rätt fråga - och trots att jag läst intervjuteknik och borde kunna socialisera mig med människor så tror jag alltid jag ställer fel frågor - men jag får alltid rätt svar. Jag saknar så många - ser det som ett svek att de inte finns här, att deras musik är borta. Jag vet att du tror på mig, att du litar på mig, att du anser att jag kan skriva och att det finns en plats och en tid då jag kommer avsluta varenda projekt; skriva varenda sida. Tack. Tusen tack. För jag är så jävla rädd att någon ska avslöja bluffen, avslöja mig - vem fan tror jag att jag är? Jag har aldrig kunnat skriva - aldrig kunnat trolla med orden. Eller? Dialog & monolog & ibland tror jag att jag skriver mer än vad jag tänker, men det är ensamt när alla vänner dragit till andra länder, andra städer. Jag saknar dig.

Kanske göra som Pikki - aldrig gå utanför dörren, aldrig utanför tryggheten, varför tror ni att jag pluggar på distans liksom.. Det gick ju så bra för mig på högstadiet & gymnasiet - men i slutändan handlar allt om självkontroll - och att bestämma sig för att leva.

Live, för den finns inte i ngn annan version;
använder du spotify kan du hitta den här:
Jamie Cullum – These Are The Days
Så jäva duktig!

Varit uppe sedan 10 och pluggat, med små undantag. Just nu snurrar allt, jag har ätit för mycket ipren och för lite mat. Har gissat en hel jävla uppsats igen, men så går det när man föddes med lågt IQ.

Bright Eyes "A perfect sonett" följer mig som ett mantra. Jag tror jag vet det mesta nu, två vigelsringar, en häst som aldrig blir min och ett tappat vinglas. Något stort är på gång, men jag vet inte vad, än. Kan inte se det. Vill inte se det. Jag ska läsa, hela jävla jullovet ska jag läsa. Jag jobbar julaftonen, så jävla skönt - hatar julen. Det är det värsta på hela året, julen. Jag älskar vintern, men julen är inte bra.

Nu ska jag gissa lite till på min uppsats, sedan lägga ut den & sova. Helt utmattad, inte kunnat sova, inte kunnat äta ordentligt de senaste veckorna.



These are the days that I've been missing
Give me the taste, give me the joy of summer wine.

Pappa ringde mig innan idag & sa att jag skulle kolla HP online. Vilket resulterade i denna artikeln om hästarna på mitt "jobb".. Tydligen hade de rymt lite innan idag - kanske därför någon ringde med skyddat nummer till min mobil "mitt i natten" (typ 8)? Inte första gången djuren rymmer - och tyvärr antagligen inte sista heller.. De är svåra att bura in; hoppa, krypa, klättra, sparka - de kan allt för att ta sig över/under/genom staket. Suck. Men vi får faktiskt ha lite överseende, det är vi som vill bura in vilda djur :p Hoppas i alla fall att de stannar innanför staketen ett tag nu. Är så nervöst när de är ute på egna äventyr.. Tur att det slutade lyckligt :)

Och sedan, när jag lite senare kollar på Facebook får jag upp denna reklamen:

Saknar att springa, förblindad av kalhyggen, rakt ut i ingenting. Saknar att inte veta vart jag ska, saknar att veta vad jag gör. Saknar att sitta på stranden & se på solnedgången (& kanske även gryningen?). Sakar roadtrips, vänner som brukade gå vid min sida, saknar Alaska, saknar så mycket.

Men ångrar nästan ingenting. Ingenting. Ingen. Ting.

Plugg; sex böcker. Tiotusen ord. Tjugotre & en halv timme. Extremsport?

Sitter och myser i min übermysiga vinterkofta.. Trots att den är lite håligt stickad är den sjukt varm! Andreas är här, ligger & läser i min säng och slänger då och då ur sig repliker som "datornörd". Jag borde kanske läsa en bok jag med; började nyss på Ängeln på sjunde trappsteget av Frank McCourt & som jag räknar med att ha läst ut innan veckan är slut (den är bara av typen liten tegelsten, så det kan nog gå). Känner att det finns så lite tid, så lite tid att fixa med saker på.. Var på äventyr med Julie lite innan, hon hämtade mig och vi åkte till Sture för att hälsa på - fick reda på att journalistik lagts ner helt och hållet. K a t a s t r o f a l t! "Var glad", sa pappa när jag berättade för honom - "då finns det fler lediga jobb till dig sedan". Men va fan?! De kan ju inte lägga ner en inriktning som åtminstone vunnit Lilla journalistpriset två (2!) gånger & även vunnit Årets tidskriftspris! Jag & Julie ska skriva protestbrev & starta en facebookgrupp! Men det var ändå trevligt att vara tillbaka på skolan, vi kikade in i gamla, älskade E22, nya datorer och allt - visst blir man lite avis.. I medieteket fanns även nya bord & stolar. Träffade journalistikläraren Lisa & fotoläraren Agneta, besökte även biblioteket en snabbis - nostalgi, allt för sig ganska likt, faktiskt. Efter det bestämde vi oss för att äta lunch och åkte in till stan och åt pasta på Idas. Mys! Sedan körde vi runt en sväng "för skojs skull" :D En mysig dag helt enkelt, tack tjejen! Vi får dricka vin & se på film eller något i veckan ;)

Nu tillbaka till läsningen.. I morgon är det absolut plugg som gäller - en dag, en uppsats. Suck. Får skylla mig själv att jag slappat istället för pluggat..

Lite gladare; ska ut på äventyr med Julie i morgon, hon lyckades med körkortet idag! Så vi ska besöka Sturegymnasiet och eventuellt ta en fika. Har inte träffat henne på så länge - ska bli riktigt kul! Annars är det plugg och så kommer Andy hit i morgon - antar att han kommer tjata om att jag ska se New Moon med honom. Kanske, kanske, kanske ändrar mig på grund av att regissören är samma som regisserade & skrev filmmanuset till Guldkompassen, en av mina favoriter - totalt underbar film! Undrar om resten av böckerna kommer filmatiseras? Det finns tre böcker i serien "Den mörka materian" skrivna av Philip Pullman - lästa och recenserade här. Inser att det blivit mer film än böcker på bloggen på sistone - ursäkta.. Men hinner nästan bara med kurslitteratur för tillfället - och det känns lite fjantigt att skriva omdömen om Ronja Rövardotter, Bröderna Lejonhjärta, Mio, min Mio - u get the picture ;)

Nu lite mer plugg, snart sova eftersom min hjärna känns som potatismos och jag undrar hur fan jag ska klara deadlinen.. Men det kommer nog gå bra, hoppas vi.. Kände att jag missbrukade länkar ganska grovt i detta inlägget, men det blir säkert bra...

If you knew my mind I tell you what you'd do
you wouldn't treat me the way that you do
I wasted all my time trying to satisfy you
when you knew all along there was nothing I could do
I never wanted to take you to Alabama
and live in no trailer park
you quit loving me long ago,
but we still got naked in the dark.

I know your 22 and I ruined your life
but please pretty baby put down that kitchen knife
the day is gonna come when you look at yourself
and when that day comes you'll be sad you ever left.
I tried to love you though you hated my guts
gave you everything
nothing I did ever made you happy
darling I could say the same

Now I'm all alone
don't know what to do
I can't eat I can't sleep
I feel like I got the flu
you jumped up from our bed to another man's side
took our baby and you said goodbye
when I see Sadie I can finally breathe
you can't take her very far
where ever she goes i'll be there for her
although you broke my heart
when i thought we'd never part

Det är en ganska fin höstdag när man ser ut genom fönstret, vinden är still, himlen är vit och fluffig. Jag lyssnar på classic radio pop, skriver på min uppsats - jag tror det har lossnat, jag tror jag fattar hur jag ska skriva. Funderar att kolla på Stardust senare, beroende på hur mycket jag hinner skriva, skulle vilja se Boy in the striped pyjamas, men jag tror jag ska läsa boken först, standardvanor, ni vet. Jag har börjat tänka ut julklappar, om jag har råd det vill säga. Suck. Jag ogillar verkligen julen, tror inte det finns någon värre årstid.

Känner mig fortfarande sådär, sovit oroligt och mår fortfarande inte riktigt bra. Lite bedövad. Det är en sån dag som man vill ligga i sängen, kolla på film eller läsa en bok. Nu ska jag fortsätta plugga. Borde plocka lite på mitt rum också.. Börjar se ut som kriget igen..

Usch - mår sådär bra nu.. Världen snurrade lite innan ridningen, lite under och mycket efter, var lite jobbigt att nästan känna hur febern steg när jag satt på Loke & några gånger mådde jag riktigt illa :< Jag har inte tid att bli sjuk nu, suck. Det gick ändå hyfsat bra - försökte koncentrera mig och trycka bort det värsta - vi hoppade och Loke var riktigt fin. I traven under framridningen la han nästan sig direkt i en låg och lite längre form - precis där jag vill ha honom. Eftersom han går på stång (rakt bett...) så kan han ibland bli lite för ihopdragen & jag fastnar lätt lite i handen och tänker upp istället för ned. Men han var riktigt fin! Fick dock en klump i magen när Maggan sa åt oss att slå knut på tygeln och sedan släppa den innan serien.. Men det funkade bra, hatar bara den övningen eftersom den går ut på att lita på hästen, ha balansen och inte störa. Visst insåg jag att jag inte kan göra något inne i serien, men Loke stannar oftast på grund av att han inte har stöd på tygeln - när man släpper honom & säger "lös detta nu". Men det gick bra - även om min balans blivit lite (läs mycket) sämre än innan.. Vågade inte heller lita till hundra på min ponny - men ~90-100 cm hoppade vi nog "utan tyglar". Mycket duktig ponny! Maggan lät oss välja lite hur högt vi ville gå och jag stannade där, hon höjde i två omgångar till och den ena hade vi kunnat kravla oss över, men han kändes fin och hoppade upp sig hyfsat - även om han touchade bommen lite. & det är så dumt att chansa nu när han är så fin - man behöver inte krånga till saker, vi har bevisat hur högt vi kan hoppa tidigare, hellre sluta på topp än sabba genom att chansa ;) Han är så fin nu, den lilla ponnyn. Känner att vi kanske är på väg att komma över våran höjdrädsla (snarare min än hästens)? Han har sällan hoppat såhär fint - kändes bra att få höra efter lektionen att "oj, har du lärt honom att hoppa? Sist jag såg så plöjde han igenom hinderna.. Han hoppade ju riktigt bra!" av en tjej som inte varit på HFK på ett par år. Ibland känner jag att detta verkligen är värt det, allt slit, all smärta, all tid.. & jag hoppas att jag ialla fall bidragit lite till att han är så fin som han är idag - även om många andra också ligger bakom det jobbet. & bara att veta att jag gjort en gnutta känns så jävla bra.

Hm, är bra på att producera en "wall of text".. Detta var ungefär den actionen på lektionen idag. Nu känner jag mig sådär febrig och matt i huvudet. "Numb". Lite bedövad. Får ta en ipren och sedan sova. Det regnar så vackert ute och jag blir lite glad; tänker att jag nog kommer klara uppsatsen och antagligen mina kurser, tänker att det kanske löser sig ändå? Tänker att varje slut är en ny början. Jag önskar att jag kunde se ut genom fönstret när jag satt vid skrivbordet. Kanske ska möblera om så att allt står huller om buller? Kallas det inte något vackert, att inte ha en mittpunkt i rummet? Eller också har jag missförstått. Jag älskar denna årstiden, älskar färgerna (när de finns, brinnande lövverk, gyllene skymingar..), älskar regnet, ibland bara ett fuktigt dis. Hösten är vacker. I morgon ska jag plugga. Verkligen plugga. Och kanske, kanske, kanske se en film om det finns tid. Men nu; värktablett & sömn.

Läs mer om filmen här!

Tristan: You know you sort of - glitter sometimes. I've just noticed it. Is it... Is it normal?
Yvaine: Let's see if you can work it out for yourself. What do stars do?
Tristan: Hmm... Attract trouble?
[Yvaine pushes him, amused]
Tristan: [grinning] All right, I'm sorry. Let me... Do I get another guess? Is it: Do they know exactly how to annoy a boy called Tristran Thorn?


Tristan: I find the fastest way to travel is by candlelight.
[showing the candle]
Yvaine: You've got a Babylon candle.
Tristan: Yeah, I have a bubbling candle.
Yvaine: A *Babylon* candle.
Tristan: That's what I said.
Yvaine: You said "bubbling".


<3

Hjärtat jagar allena - Carson McCullers. Jag hade kunnat skrivna predikningar, jag hade kunnat ha en utläggning om hur filmen (inte en filmatisering av boken, utan där boken bara förekommer i handlingen), filmmusiken och boken skapar en egen värld - och står i symbios och total samförståelse - och hur grymt underbara alla tre sakerna är.

"Vad i helsike var annars meningen med det hela - med hennes musik och drömmarna hon drömde i sitt inre rum? Det måste bli till något om det fanns någon mening med något. Och det fanns det, för det fanns det, för det fanns det. Någon mening.
Ja.
Javisst.
Någon mening." (sidan 369)

För visst måste det finnas en jävla anledning? Jag målar inte längre - blandar inte färger på paletten & utforskar inte talanger. Jag skriver knappt - bara en massa lösa ord på whiteboarden, på fönstret, under tapeterna. Står i ett vägskäl - har nog alltid befunnit mig vid ett vägskäl. To live to love to let go. Slagorden. Slår på tangenterna, bankar ut allt jävla hat mot omvärlden, mot internet, mot dig. Ovillkorlig kärlek - man ska inte tro på snacket. O vill kor lig. Vi kan dekonstruera allt tills vi sitter med en trasig värld i knäet, vi kan gå ut genom dörren och aldrig komma tillbaka. Vi kan bestämma oss för att sluta andas och sluta leva.

I slutet handlar allt om drömmar, drömmarna, de vita duvorna och vildvittrorna. Vargsången nynnar varje barn till sömns och allt är classic mainstream & en romantisk smörja.

& hjärtat kommer alltid att jaga allena.

Vet du att han skriver statusar om dig på Facebook, hur han tänker på dig när han hör en speciell låt? Hur han önskar att du har det bra och att ni en dag ska träffas. Han lever på det hoppet, han lever på den känslan. Jag kan leva med att aldrig träffa dig, jag kan leva med att aldrig mer höra din röst, jag kan leva med att minnas ögonblick vi hade under en låt. Jag minns människor som månader och låtar, det är så jag minns och fungerar. Du var ett augustibarn, född ur värmen in i kylan - kylan som du mestadels levde i, och som du ibland kunde vara. Men du kunde också vara så levande, så sprallig och busig. Och det är så jag minns dig, det är så jag vill att människor ska minnas dig. Inte så som du var i det sista - mager och eländig, svart och deprimerad. Jag älskade dina röda dreads, dina baggyjeans och dina för stora luvtröjor. The Academy Is - Checkmarks - minns du den låten? Jag tänker på dig varje gång jag hör den - tänker på hur det hade kunnat vara och hur det blev - det är underligt vilka vägar livet tar. Vilka liv livet tar.

Han skriver om dig och jag letar efter whiteboardpennor och tappar ord. Tror du på ett liv efter - tror du att Romeo och Julia möttes bland stjärnorna? Jag vill tro på det ialla fall. Och jag vet att han gör det.

Var på Gekås idag, mycket folk, lite plats, mycket knuff och köra på med kundvagn och annat jobbigt. Har mest haft tur när jag varit där innan; idag hade vi inte lika mycket tur... Men lyckades hitta lite saker dock; två koftor, ett par joggisar, en väska till min kamera och nagelsaker.. Spenderade mycket av tiden bland hästsakerna, Loke har nu fått ett skrittäcke i fleece (antagligen lite stort - fanns i strl. 125 & 145..) som vi ska ha när vi är ute i höstrusket.. Köpte även hästgodis, longerlina och lite annat smått och gott :) Tyckte inte att de hade så mycket som tilltalade mig - eller så har jag blivit kräsen.. Dock är en av koftorna über mysig - jag kommer antagligen spendera halva vintern i den, gos!

Gick upp till stallet efter fått lite mat i mig - var helt slut egentligen, men som vanligt mådde jag bättre efter spenderat ~2 timmar i läktarkylan och klappat lite på Loke. Funderar på att klippa + rycka man i helgen.. Skulle egentligen behövas lite, men vi får se, känns som om det var så nyligen jag klippte honom.. Markarbete i morgon på lektionen - hoppas på att få "min" ponny - men vi får väl se :) Nu ska jag sova, upp och plugga i morgon & vara en duktig student.. Plus att mitt rum börjar se ut som en höststorm igen - någon som är förvånad?

Varit ifrån min ponny i tre timmar - saknar den redan. Suck. Det här kommer gå ut helvete :)

Lyssnar på Bright Eyes, har precis sorterat tvätt och lite böcker.. Kanske borde äta lunch snart. Gekås i morgon, måste skriva en lista, måste komma på vad jag behöver för något. Längesedan jag var där nu.

Kollade på Narnia igår, kan inte låta bli att totalt älska den filmen. Så underbar. Nu vill jag bara se tvåan också :) och läsa alla böckerna! Ska läsa lite senare, mestadels studielitteratur, men kanske hinner med något annat också. Borde även gå ut och gå en sväng, klappa lite på ponnyn och säga hej till folk. Men vi får se vad som hinns med, först på listan är handlingslista, sedan promenad och sedan läsa.

Ska även sortera saker på datorn någon dag, när jag har ork och lust. Så mycket skräp. Suck.

Har nu sorterat ungefär två fulla backar + ett par små cd-lådor med filmer - mycket i jakt efter Narnia, men framför allt för att ska lite ordning och man ska hitta något.. Det var lite kul att inse hur lite koll jag har på filmer och vilka som vi har! Hittade Narnia, vilket jag tror är ettan, hittade även Boy in the striped pyjamas och Stardust. Så nu ska det bli lite filmtittande framöver.. Vill få tag på andra Narnia...

Just nu väntar jag på NCIS & NCIS LA (?) och sedan får vi se vad som händer ikväll.. Popcorn låter gott :) Eventuellt se någon film vore kul.

Åh, sitter & slökollar på IMDb och Narnia och då kommer jag fram till att The Chronicles of Narnia: The Voyage of the Dawn Treader kommer att komma ut på film 2010! Funderar på om detta är filmen till boken Narnia; prins Caspian och skeppet gryningen? Inser att det är dags för en omläsning av alla böckerna och lite filmtittande.. Tyvärr är alla våra filmer i grym oordning, det står nog på någons att-göra-lista; sortera filmer.. Kunde inte hitta någon Narnia när jag letade, vet inte om vi har den för jag minns bara att jag sett bägge på bio. Men åh, vill se - NU! Man måste ju älska Narnia.. Såg även att det fanns en biografi om C.S Lewis (författaren) och den måste ju läsas snarast. Så mycket man vill på så lite tid.. Mer Narnia åt folket ;)

En liten del av min "att-läsa-lista"

Narnia - serien
Harry Potter - alla (helst på engelska)
Dan Brown - böckerna
cirka ~15 biografier över olika författare
Fågeln som vrider upp världen (vars författare jag inte kan stava till)
Winter birds - Jim Grimsley

Sedan har jag ju cirka två hyllor med böcker jag inte läst än, från till exempel förra årets bokrea.. Det ser inte bra ut för min lässtatisik i år..

Sitter i sovrummet & väntar på att internet ska slockna, så som det alltid gör här inne.. Dagen har varit sådär - Loke gick bra ikväll på lektionen, men han har blivit tjafsigare i munnen, slår med huvudet. Han var duktig och kunde till och med trava över längda travbommar (det ni! Maggan sa till och med "kors i taket") Han behöver dock klippas snart igen.. Ännu en sak för mig att göra inom en snar framtid.

Veckan är ganska full av saker att göra, bland annat Gekås, eventuellt åka med Anne-Lie & prova sadel till Flash, Emma fyller år på lördag & Angeliqa på söndag.. Jobba fredag, plugga hela veckan. Höll på att dö tidigare idag efter 50 sidor studielitteratur. Två timmar i ett gym låter mer lockande - fatta allvaret?! Sedan fick jag känna mig allmänt kasst på läxhjälpen när barnen behövde hjälp med matten; Emma är liksom suppose to be mattesnillet. Svenska, engelska & litteratur är mina specialitéer.

Så veckan kommer betyda fullt upp - imorgon är det trehundra% plugg som gäller - och vakta hunden. Får även ta en runda uppom stallet och klappa på Loke. Men nu; handlingslista, ev. korsord & sedan sova.. Upp tidigare i morgon..

försöker intala mig att "freedom is just another word for nothing left to lose" jävla bullshit. Skriv som om ingen läser - skrik aldrig för ingen lyssnar & lev som om du inte kände någon, som om du aldrig var bunden till något & säg aldrig aldrig aldrig att du lovar. Lova aldrig. Du kan bara lita på människor som är lika riktiga som mig & dig & Arienette. Ingen kommer någonsin förstå. Du kan bara lita på pundarna, på drömmarna, på de vita duvorna & Nangijala. Jag vet att du drunknade i hans pupiller; jag gjorde samma sak med min bakgårdsprins, drunknade. Det är så lätt att befinna sig under ytan, så svårt att hänga sig kvar ovanför. Jag gillar att vara under ytan, känna mina lungor fyllas av vatten, känna hur

hjärtslagen

saktar ner. Saktar in. Slutar att existera. Många människor dör med tanken att de aldrig uppnådde vad de ville uppnå, borde inte målet vara att leva & vara nöjd med nuet? Känna att "fine, jag är lycklig såhär långt" istället för att se allt man inte har fått eller kommer att få. Drömmar borde inte få bli verklighet; alla vet att drömmar är bättre än så. Vi dör när vi väntar på Godot, på bättre tider, på döden, på den-där-revolutionerande-saken. Ibland viskar jag rakt ut i ett tomt inte att jag måste höra hemma någonstans, att det måste finnas en mening med alla nästan-andetag & att det finns en anledning till all smärta, alla omvägar. Alla frågor har minst fem svar, alla påstående två lögner & varje skröna en sanning. Living my dreams? Fuck no. Living my death? Nu kommer vi närmare. Vi lever för att dö, förutom vissa individer som dör för att leva - livet kan vara bakvänt ibland, men det brukar gå bra, vi brukar överleva, i väntan på Godot, i väntan på bättre tider. Jag säger fortfarande nej till alla drömmar, säger fortfarande nej till mina för stora drömmar & hans för stora händer. Jag ska bara andas

ska bara gå vilse i öknen, drukna i oasen. Livet är ditt - lev som om varje dag vore den sista eller bygg ett fängelse. Betala hyran med illusioner & drömmar.


& hemligheten?

att aldrig sluta kalla sig mänsklig. Att gå upp & göra det man ska.

Sitter vid mitt skrivbord. Känns skumt, stolen är bekväm men jag stirrar in i en vägg framför mig. Gillar inte att ha ryggen vänd mot dörren, men men. Lyssnar på Jamie Cullum - en artist jag glömt bort totalt. Hittade en skiva i högen, lite skönt med jazz. Lite skönt att vara tillbaka bland mina böcker - även om det var ganska jobbigt att städa, är inte riktigt klar än heller... Suck. & nu har spotify reklam mellan typ varannan låt.. Lite kasst. Funderar på att lägga mig & läsa en bok eller lösa korsord. Eller kanske sova, har börjat hosta mer nu & känner mig lite halvkrasslig. Det går mycket just nu.

På återseende...

"Freedom's just another word for nothing left to lose"
"And I's feeling nearly as faded as my jeans."
"But I'd trade all of my tomorrows for just one yesterday"

Kom inte in på skrivarlinjen på Österlens folkhögskola. Nu ska jag deppäta glass & deppa.

Saknar mitt skrivande, saknar inspirationen, saknar motivationen. Borde fortsätta, plocka upp gamla projekt och skriva, bara skriva, flyta med orden. Måste städa mitt rum, måste flytta tillbaka till mitt rum. Bott i köket i minst två veckor nu.. Fan, det funkar inte. Måste ta tag i mitt liv. Jag känner inte igen mig själv. Jag blir inte arg/irriterad/ledsen över ingenting, det är något som fan inte stämmer. Blev fan rädd för mig själv på framhoppningen igår - kände inte igen mig själv och mitt agerande. Jag fattar inte- press/stress har fan aldrig påverkat mig innan, och jag har fan varit vid gränsen vid mänskligheten & vänt ett par gånger.. Blir lite lack, lite sur. Mitt knä gör fortfarande satans ont; ipren & olika liniment, sover med värmande bandage. Vet i fan om det hjälper. Får ont så fort jag går, kommer knappt till stallet förräns det värker & bankar. Orkar inte ta mig till en läkare, låter det läka själv, är det inte bättre inom.. ett tag så bokar jag tid. Är bara rädd att det kommer sätta sig i ryggen; det har ju antagligen vandrat från foten till knät, och en dag kanske det sätter sig i höften/ryggen.. Hoppas inte.. Nu ska jag dock städa mitt rum, ganska nyss hemkommen från ett styrelsemöte, hoppas att ha städar så jag bara kan dammsuga & flytta in i morgon..

Att göra listan:
- Städa rum (!) - Idag
- Plugga (!) - Imorgon
- Organisera & investera mitt liv & rum (ev. möblera om) - skaffa lite jävla koll helt enkelt
- Börja skriva
- Skaffa tillbaka den gyllene pärmen, planera US 2010, gå på möten mm.
- Vid tid; börja blogga på mina 2 "hemliga" bloggar
- Vid tid & självförtroende; skicka in projekt till bokförlag


Är även nyfiken på vilka som är här & läser? Har koll på ~5 st.. Vilka är ni andra? ;o

Han blev lite stark - men framridningen var lite kaotisk och jag var lite irriterad.. La honom nära några gånger & borde ridit fortare - men det känns som det går för snabbt ;p Galoppombyten kunde han inte alls idag - lite därför han drar iväg till hinder nr 2 - jag försöker få honom att byta - vilket gör honom springig. Är supernöjd med en nolla på sjuttio - här stannar vi några gånger och lär av våra misstag :) - Filmen krånglar & funkar typ bara att kolla på i HQ ;p

Denna videon är ju bara så sjukt söt! Även om det är lite synd om kisen..

Pay 'n Jump idag, fattar ingenting; har aldrig aldrig aldrig varit "nervös" för clear rounder innan, men jag har en knut i magen.. Allt gick so smooth med Sarkof, Tuffy, TO och Walle.. Jag hoppade sjuttio utan att tveka på stora hästar.. Fattar nada. Bestämde igår att jag hoppar sjuttio den här gången, har hoppat sextio i typ tre år nu (förutom den där rundan på åttio som gick åt helvete, men den kan ju vi glömma ;o). Men jag tror det går bra, bara jag har en bra galopp. Jag är nöjd om jag:

1. Sitter kvar
2. Har en bra galopp & får mer bra hopp än dåliga
3. Rider bra vägar & får bra distanser
4. Driver, inte släpper tyglarna & piper

Ungefär så avancerade ska vi vara idag. Hoppas någon kan filma; har ingenting på mig & Loke.. Denna lilla häst som ändrat min syn på saker & ting.. Vi börjar med sjuttio, jag har inga förväntningar, går det så går det, men kan den hoppa 90 stillastående så kan den nog kravla sig över 70.. Det roliga är att vi har ju hoppat banor på 80-90 förra terminen på lektion, där en bana hade en kombination i slutet som låg på lite över 1m, så vi kan ju faktiskt ibland.. Spö, sporrar, martingal (för att hålla i, inte för att han direkt behöver det) och en gnutta självförtroende, så tror jag faktiskt att vi fixar det här. Eller också går det åt helvete, men då försökte vi ju iaf ;)

Hade tänkt visa hur det är att vara inneboende med en massa djur & en lillasyster, så idag tänkte jag börja med katten. Lackris kom till oss efter min mosters förra sambo hittade honom under en bilhuv på bilverkstan där han jobbade i centrala Göteborg. Det var en fredag eftermiddag, inga djurhem svarade och därför erbjöd vi oss att ha honom över helgen för att sedan lämna honom hos katthemmet i stan. Gissa hur långt han kom? Jag & Älgen (syrran) ville behålla honom, och självklart lyckas den lilla kattungen charma mamma också. Så efter ett par år är bor han kvar i det trefärgade huset. Namnet Lackris hittade jag på, den udda stavningen (vi har sett ~fyra andra) hittade Älgen på. Vilgot var nyfiken & tassade försiktigt runt honom, vi hade sagt åt honom att vara försiktigt (vilket han typ fortfarande är). De blev snabbt "vänner" - dvs de accepterar varandra, de "kelar" lite då & då - dvs, Vilgot slickar lite på hans huvud & dreglar på honom & Lackris stryker sig mot Vilgots ben & Vilgot ser ut att tänka "hjälp, ta bort den?"..

Såhär liten var han när han kom till oss, han var lite rädd - men busig & pigg, då vetrinären kollade honom fick vi veta att han helst skulle ha mjölk, vilket han fick i början - det var en liten pälsboll!


Att sova i vinstället var poppis, tills man inte fick plats mer, då upptäckte han:


datorväskor! & datorer, andra väskor, kläder som ligger på golvet, Lisas stol, Annies terrarium.. Han sover lite överallt, tillexempel:


så kan man ju sova såhär medan matte städar! Så fint hon lagt iordning så att jag ska kunna sova så gott....
                   
Jag har aldrig påstått att min katt är normal, vilket dessa bilder kanske bekräftar... Men han är söt & busig, på första bilden biter han i kamerasnören, andra & tredje så vet jag inte riktigt vad han gör.. Söt till tusen är han ju iallafall!

& såhär kan de se ut ngn gång då & då.. Vissa gånger får Vilgot köra bort katten som ligger i hans korg, eftersom katten faktiskt har en egen (visserligen bara hälften så stor - men ialla fall!) Han är riktigt söt, även om han biter lite hårt & är lite jobbig ibland.. & när man hittar röda bollar (han appoterar & leker med garnbollar) så kan man ju undra vad han har för sig - men livet skulle vara så mycket tråkigare utan honom!

jag blir aldrig nöjd säg. Ny design, fortfarande inte 100% säker på att den är bra, men men. Den får bli kvar så länge.

Lugn dag idag, förhoppningsvis, man vet aldrig vad som kan hända. Ska ha lektion för Olivia kl. 4, plugg fram tills dess. På återseende.

Jag vill stänga av, gå i ide, låta allt passera. Jag vill fan inte vara med mer.

Har inte något vettigt att skriva. Suck. Hade världens huvudvärk i går kväll, som följde med mig i morse också - efter en kopp kaffe och två ipren försvann den. Nu sitter jag trött och pluggar, blev snabbmat idag.. Har femtusen tecken kvar att skriva. Suck. Har tänkt kolla på film vid nio; Djävulen bär Prada gick visst på någon kanal ikväll, dock skulle jag hellre se På smällen, men mamma höll inte med..