019;
my poetry is all broken
just
bits
and
pieces
Poetry (might be my mistress)
det ligger diktsamlingar överallt i min säng
uppslagna, ihopslagna, ensamma, tillsammans -
begraver mig i andras ord;
stryker under, markerar
på den tiden det var omöjligt för mig
att vara något annat än en framtida författare
frågade du mig om det inte var
avigt
för mig att plugga litteratur
att fylla mig själva med andras ord,
inte mina egna
att analysera det ofärdiga;
det oskrivna
jag tittar på dead poets society
och önskar att jag hade lärare som var lika entusiastiska
lika pålästa som mr Keating verkar vara
som kunde lära oss att tänka själva
istället för att rama in oss i en läroplan
de flesta av mina lärare har inte haft kunskap
utanför sitt kursmaterial
de kan vad de delar ut
men frågan om Whitmans ändring av verser;
om hans radbyten
rytm
skillnaden mellan äldre och nyare dikter
förblir obesvarat; de rycker på axlarna, vet inte
vi får lära oss att dissekera
bryta ner
enskilda ord, verser
likt en obduktion plockar vi ut organen
granskar dem ett och ett
helheten är det ingen som säger något om
vi får lära oss att det finns rätt och fel
och jag önskar att jag kanske pluggat
lite mer modern litteratur
i alla fall nittonhundratal
kanske på engelska
kanske, en annan gång
lite senare
Mixing words
I keep a close watch on this heart of mine
;
making sure it beats right
not too fast
not too slow
evenly
It's never been my type of music
but my head is filled with words;
lyrics, poems, quotes -
Last night almost broke my heart dancing to Cant Get No Satisfaction
I'm older now
my perception of time is changing;
moments seems to last longer,
but vanish quicker
memories seems further away -
but their colours are more intense;
the pain still hoovering, omnipresent
sometimes it just feels like it's all been written before
on paper, in minds, on skins -
makes me wonder
what kind of impact I think my words could ever have
in a world that's heard it all before
and some nights
I wake up
wondering which road I took -
the one less traveled?
Did it really make a difference?
(Första citatet: Johnny Cash - I Walk the Line, andra citatet Allen Ginsberg, dikt - Kansas City to Saint Louis, sista stycket refererar till en dikt av Robert Fros - The Road Not Taken.)
This...
The type
Det här klipper ser jag varje gång jag behöver en glimt hopp.
Jag har sett den alldeles för många gånger idag.
---
This is the clip I watch when I need something to pick me up.
I watched it way too many times today.
; karin boye
Var väl tretton, fjorton eller så när jag snubblade över Karin Boyes verk för första gången. Dikten nedanför har betytt mycket för mig under åren och det var också med den jag inledde mitt tal i Sv B på gymnasiet. Det bästa tal jag någonsin skrivit och framför; skrev det på en halvtimme sittandes i en sluttning under ett äppelträd i trädgården hos mamma & pappa. Än idag kan jag den i stort sett utantill - och med den avslutas även dagens poesi-tema.
Osårbar
Osårbar, osårbar är den som fattar ursprungsordet: Det finns inte lycka och olycka. Det finns bara liv och död. Och när du har lärt det och slutat jaga vinden och när du har lärt det och slutat skrämmas av blåsten så kom tillbaka och lär mig ännu en gång: Det finns inte lycka och olycka. Det finns bara liv och död. Jag började stava, när min vilja föddes, och slutar stava, när min vilja har upphört. Ursprungsordens hemlighet förvärvar vi intill döden.
Dikten är hittad här.
; e.e cummings
I carry your heart av E.E Cummings är en av de absoluta bästa dikterna jag känner till. Den återkommer i en del andra sammanhang också: filmer, böcker mm. Helt fantastisk.
i carry your heart with me(i carry it in
my heart)i am never without it(anywhere
i go you go,my dear;and whatever is done
by only me is your doing,my darling)
i fear
no fate(for you are my fate,my sweet)i want
no world(for beautiful you are my world,my true)
and it’s you are whatever a moon has always meant
and whatever a sun will always sing is you
here is the deepest secret nobody knows
(here is the root of the root and the bud of the bud
and the sky of the sky of a tree called life;which grows
higher than soul can hope or mind can hide)
and this is the wonder that's keeping the stars apart
i carry your heart(i carry it in my heart)
; mina favoriter
Ett urval, utan någon som helst ordning & för att göra det enkelt för mig själv så kommer ni till en Wikipedia-artikel om poeten när ni klickar på någon av bilderna.
; kylskåpspoesi
Jag älskar kylskåpspoesi - har tre olika varianter som satt på kylskåpet i min gamla lägenhet,
uppmuntrade folk som var hemma hos mig att skriva något, ibland gjorde de sånt i smyg.
Använt det flera gånger för att hitta inspiration till skrivandet, börja montera dikter med färdiga ord
och inte behöva tänka på att det ska vara "ordentligt" - ibland har orden fel tempus osv.
Under de senaste åren har det funnits lite överallt och finns att köpa både online och i olika butiker
- är en rolig och lite annorlunda väg in till poesin.
; shakespeare sonnets
En av mina favoritpoeter är kanske inte helt oväntat (för er som läst bloggen ett tag) Shakespeare. Sonett nr arton är en av de mest omtyckta av de totalt hundrafemtiotvå (eller fyra) sonetterna som han publicerade.
XVIII
Shall I compare thee to a summer's day?
Thou art more lovely and more temperate:
Rough winds do shake the darling buds of May,
And summer's lease hath all too short a date:
Sometime too hot the eye of heaven shines,
And often is his gold complexion dimm'd;
And every fair from fair sometime declines,
By chance or nature's changing course untrimm'd;
But thy eternal summer shall not fade
Nor lose possession of that fair thou owest;
Nor shall Death brag thou wander'st in his shade,
When in eternal lines to time thou growest:
So long as men can breathe or eyes can see,
So long lives this and this gives life to thee.
; haiku
Som de flesta känner till finns det en hel vetenskap om hur man skriver dikter, versmått mm. En av de formerna jag gillar bäst är det japanska formatet Haiku, just den här är lite försvenskad, för i Japan räknar man inte stavelser på samma sätt. Men - det går i vilket fall ut på att ha mönstret 5-7-5 när det kommer till stavelser (oftast vokaler).
Oändlig tystnad -
sköra rosa körsbärsblad
dalar mot frihet
Har skrivit haikus med barn några gånger och då funkar det oftast att de säger ordet och klappar händer vid stavelserna, är lite olika hur man gör. Än idag sitter jag och klappar på stavelser för att få det rätt. Traditionellt sätt innehåller Haikus gärna årstidsord, som i dikten ovan blir det ju "körsbärsblad" som visar på vilken årstid det är.
Ett väldigt sött och smidigt diktformat!
; poetry slam x2
Tänkte återkoppla till förra inlägget och dela med mig av ett av mina favoritklipp:
.. & ett på min fd. engelsklärare
; poetry slam
"Man kan inte tävla i poesi - därför gör vi det" är en ständigt återkommande mening när det kommer till poetry slam, eller estradpoesi som den svenska översättningen ibland lyder. Poetry slam kom till Sverige på nittiotalet och sedan nittiosju annordnas SM i PS en gång om året, numera förlagd till Kristi himmelfärdshelg i maj. SM innehåller en rad olika grenar, bland annat lagtävling där orter oftast genom kval tar ut ett lag som skickas för att representera orten, man kan också tävla individuellt eller i improesi (improviserad poesi). Grenarna brukar ändras och skiftar lite från år till år. SM hålls detta året i Malmö och hemsidan finns här.
Poetry slam har sina rötter i krogmiljön och jurygrupper väljs ut ur publiken, man kan ha tre eller fem stycken grupper (vid fem så stryks den högsta samt den lägsta poängen). Varje jurygrupp sätter poäng (0,0 - 10,0) på framträdandet, ofta brukar man säga att halva poängen ska täcka innehållet i texten & andra halvan själva uppträdandet. Tanken är att publiken hela tiden ska försöka påverka jurygrupperna genom att jubla eller bua efter framträdandet, det gäller även när poängen visas - tycker man att poängen var för låg får man bua, tyckte man den var bra får man jubla.
När det gäller de som tävlar så måste dikten vara skriven av personen själv och man får inte använda rekvisita (man får ha med dikten på papper el. liknande; har sett vissa läsa från sina iphones utan att någon protesterat). Jag tycker det brukar vara väldigt roligt att se och lyssna på, brukar oftast vara väldigt blandat bland deltagarna. Sedan brukar det ju även finnas öppen scen-arrangemang där man har chansen att läsa på scen (eller spela, sjunga, vad man vill i stort sett) utan att få poäng - om man nu är nyfiken på att testa på det.
Ett väldigt roligt och trevligt koncept men som tyvärr inte fått så stort genomslag i Sverige.. än? (Kan ju iofs bara prata för de orter där jag bott) - har ni någon estradpoesi-aktivitet där ni bor?
; communities
Poesi på internet, i början av tvåtusen-talet växte skrivarcommunities fram som små svampar - plötstlig var de nästan överallt. Idag är tyvärr många av dem bara skuggor av vad de brukade vara, många forum ekar nästan ödsligt tomt och i några fall har de som är ansvariga för siten gett upp.
Sockerdricka är alltid den första sidan jag kommer att tänka på när vi talar internet-poesi. Åldersgräns på femton, aktiviteten om man jämför med ett par år sedan går på sparlåga just nu - men finns fortfarande ett brett utbud med väldigt skiftande nivåer på poesin. Sockerdricka erbjuder även publicering av noveller, artiklar, foton och dagboksinlägg.
Poeter.se är en site som ändå lyckats med att hålla sig aktiv ett tag, min uppfattning och erfarenhet är att de flesta som håller till där är lite äldre - även om sidan vänder sig till alla åldrar. Använder man gratisversionen är man något begränsad i antalet texter man kan publicera.
Båda sidor tillåter att man läser texter utan att vara inloggad eller registrerad medlem, på sockerdricka kan dock den som publicera välja att bara visa verket för inloggade eller vänner. Letar man efter något annat så finns det lite mindre sidor som också erbjuder medlemspublicerad poesi: Haket & Diktkonst är två exempel. Vill man läsa en del äldre dikter av mer erkända poeter kan man vända sig till sidan Poetry Foundation där det är möjligt att söka efter dikter.
Som sagt finns det väldigt många skrivarcommunities i väldigt varierande skepnader och med ett, i många fall, otroligt stort utbud när det kommer till poesi.
; varför poesi?
Mitt intresse för poesi började när jag var sisådär tretton år, året var tvåtusentre och jag traskade runt i högstadiekorridorer. En av lärarna jag hade i engelska var en engelsman som alla kallade Andy och som är en man med flertalet SM-placeringar i Poetry Slam. Rytmen tog han med sig in i klassrummet - lekte med språket på lektionerna och där någonstans fastnade jag för poesin. Det var rätt tid, internet erbjöd ett oändligt antal communities där man hade möjlighet att ta del av andras texter och publicera egna. Jag bytte ut mina noveller mot dikter och under ca fem år skulle jag komma att skriva strax över tusen dikter - väldigt varierande kvalitétsmässigt dock.
Året var tvåtusentre: hängde man inte på Lunarstorm så hängde man på hogwarts.nu - ett Harry Potter-inspirerat communties med olika forum och det var lite där allt började. Jag började hänga i diktforumet och hittade ganska snabbt likasinnade, det var poesikvällar, tävlingar och alltid ett nytt flöde dikter som ville bli lästa. Tillsammans med ett gäng andra tjejer (ganska säker på att vi bara var tjejer) bildade vi gruppen som kom att kallas poesieliten, vi hade diverse aktiviteter och hade helt enkelt fantastiskt roligt ihop. All konstruktiv kritik tog jag till mig och utvecklades hela tiden i den lilla skyddade bubblan som forumet erbjöd. Vid en undersökning tvåtusenfyra visade sig hogwarts.nu vara det tredje största communityt om man såg till antal användarkonton; bara två år senare stängdes siten ner på grund av bråk om rättigheter och ekonomiska problem. Även om man publicerat verk på andra sidor under tiden så var ändå Hogwarts.nu den centrala platsen, gemenskapen gjorde det till mycket mer än bara ännu ett community.
Jag har läst otaliga dikter under åren, de flesta skrivna av poeter som aldrig kommer att publiceras på andra ställen än communities eller av andra än sig själva, vilket samtidigt är väldigt utvecklande - att förstå att poesi inte måste vara högtravande och helst ha hängt med i ett par hundra år. Att se ungdomar (egentligen människor i alla åldrar) skapa något, inse frustrationen bakom orden, känslorna i texten.
För det är just det som är grejen med poesi, det är så mycket mer än bara ord på papper: det är ett uttryckssätt.
; you and me we were the pretenders
Du var ung, jag yngre
Bruce Springsteen i högtalaren
dina fingrar kammade mitt trassliga hår,
smekte min kind då och då.
Vi var de som aldrig slutade kämpa
vi var de som aldrig gav upp
vi var de som dödsförklarades
innan vi tagit våra första andetag.
You and me we were the pretenders.
En natt i september
hittades en ung kille i Nissan
det var långt efter oss
det var långt innan henne
det sägs att dina fötter lämnade räcket
frivilligt
jag vill inte tro på det.
Bruce Springsteen i högtalaren
dina fingrar kammade mitt trassliga hår,
smekte min kind då och då.
Vi var de som aldrig slutade kämpa
vi var de som aldrig gav upp
vi var de som dödsförklarades
innan vi tagit våra första andetag.
You and me we were the pretenders.
En natt i september
hittades en ung kille i Nissan
det var långt efter oss
det var långt innan henne
det sägs att dina fötter lämnade räcket
frivilligt
jag vill inte tro på det.
©Reiyu 2007
; världspoesidagen!
Eftersom världspoesidagen infaller idag är det poesi som gäller hela dagen på bloggen!
Tips på poeter som jag tycker om, gamla dikter som jag skrivit (hade lagt upp nya om det funnits några) och eventuellt andras dikter (ska försöka att inte inskränka på upphovsrätter). Häng gärna i arkivet, under kategorin jag kommer aldrig bli din typ av poesi har jag tidigare bloggat en del poesi (egenkomponerad för det mesta).
Hoppas att ni blir inspirerade och förhoppningsvis hittar något som intresserar er under dagen!
; words are never enough
Och jag letar efter spår av krigssår
på din hud;
mina fingrar letar med millimeterprecision
efter vad dina förseglade läppar aldrig säger
; tretusen steg i fel riktning
jag målar igen
ditt trasiga leende ger inspiration
till att täcka vita, tomma dukar.
och de påstår att vi inte älskar
(mina fingrar har alltid känt dig)
; oh Baby its a wild world..
Dina andetag smeker
mina lungor
och jag missbrukar dina händer
i försök att komma närmare
och du sjunger med i Wild World,
stirrandes ut genom fönstret
med knappnålspupiller
och du vaggar i otakt
med mina hjärtslag.