034;


är tillbaka i staden där jag växte upp,
det blir ett annat lugn här, lättare att andas
jag tänker att det är för att det finns minnen,
sånt som jag kan förankra mig i:
jag har varit här liksom, jag har levt
 
känner mig allt annat än levande 
allt står och väger, 
så mycket som är lagt i andras händer
 
kanske valde jag fel på vägen? 
 
jag vet hur rätt något fel kan kännas
(hans andetag i nacken
en hand runt min midja)
det borde väl gå att applicera på andra saker? 
 
det sitter en post-it på min badrumsspegel
jag önskar jag var mer orginell än så,
men darling,
du lärde mig mer än bara dina ovanor
glöm aldrig bort att du är värdelös
 
jag höll faktiskt på att glömma
bara för ett kort tag,
det kändes rätt och bra - 
men sedan är det alltid något som påminner 
det sa bara krasch, och så låg jag där igen
 
 
 
men det är lov och jag är i hamnstaden,
tänker på hamnar, båtar och ankare
hemma bortom trygghet,
jag blir någon annan här
kan slappna av, andas
 
framtiden är som alltid oviss
inte ens korten kan visa mig vägen längre;
men jag försöker ändå
kanske finns det ett hem någon annanstans? 
 
 
 

033;


a couple of years ago I made this New Year's resolution 
that I would not
love someone that I'm afraid of;
never be afraid of someone I love.
 
The first one was easier than the second one
and someone I know recently wrote an article
about how it takes 21 days to get rid of a habit
but how that "rule" doesn't seem to apply to some things 
 
cause it's been so many years
and still -
my first impulse is to reach for you in my bed
my first impulse is still to call you whenever something happen
I am always looking for you in every crowd -
like you would be there
like you didn't disappear
like if you're not gone
 
and maybe
maybe it's a mistake to call you habit 
maybe you can quit a habit in 21 days
but you can't quit your life;
you can't let go of a piece of your life in 21 days
it takes so much longer
it is so much more painful 
 
I've had so many New Year's resolutions
it's hard to keep track of them all
but I do remember the one about love and fear
and maybe
maybe I was thinking too much of love and fear
and forgot the most important rule -
never to love someone who doesn't love to live
 

032;


sometimes I'm not sure what I'm chasing is real
it's like I'm trying to find something that's not there any more
chasing a distant memory
a feeling that used to be
I'm not sure what I'm looking for
I'm not sure who I am anymore ;
I'm not sure I ever knew
 
my happiness is just a mere afterthought 
and I keep living in the past
trying to make up for everything that went wrong
trying to find the things we lost in the fire
trying to puzzle my life together
but I'm pretty sure it's not working out 
 
 
 
and it breaks my heart
thinking of all the time I wasted
when I could've been with you

031;


jag drömmer om D
om förlorade drömmar
tomheten ekar när jag vaknar
och jag förstår ingenting
 
så långt borta att det hade kunnat vara ett annat liv
det är underligt vilka svängar livet tar
avvägar
genvägar? 
 
jag vet inte vad som kommer härnäst 
men jag hoppas att det blir bättre
kanske till och med en utväg?

030;


din födelsedag var i förra veckan
sånt som man tror att man ska glömma
men som på något sätt ändå biter sig fast
 
ibland blickar jag upp mot stjärnorna och undrar
om det är samma stjärnor som vi brukade se upp mot
om de kommer ihåg dina önskningar
dina drömmar
din röst
 
vi får aldrig lära känna varandra som vuxna
får aldrig veta vad livet hade kunnat vara
och det gör så satans ont
 

029;


 
 
it's weird how time is passing
moving
all by its own,
 
how people that meant the world to you
just years ago
doesn't even stop to say hi
how it can be close to seven years ago
that I last spoke to someone I used to call my brother
 
sometimes I think that this is the reason why animals get stranded
 
cause sometimes when life feels out of control
I'm almost sure that if I ram myself into something hard enough
time will stop
time will spare me
 
but on the other hand
I think that's what they call desperate measures 
 
I just wish time would be less brutal
to feel less like an enemy
; but maybe that time will come? 

028;


jag hostar igen
eller ja, den har väl aldrig riktigt gått över
mannen ber mig kolla upp det,
man ska tydligen inte låta såhär
men jag tänker att havsluft och sommarlov kan bota det mesta

jag är i sommarstaden
idag till och med på stranden

men det finns en längtan
trodde den kunde botas här
men tydligen vill jag något annat
något mer

men först
ska vi se hur långt vi kommer
med havsluft i lungorna
och sommarlov i kalendern

027;


I keep coming back to these thoughts
these - that should be obvious,
that should be what makes us humans

our grandparents and parents didn't tear down walls
just to have us build new ones,
our world is divided up by marks that only exists in our heads
there's no line in the sand
no physical barrier

we need to keep our hearts open
this world, our world,
we all deserve the most of what it can offer
we're all born with a beating heart
and curious minds

do not let them take that away from you
fight back
with an open heart and a bright mind

026;


I dream about canaries
about seeing things others cant
about things that got lost in the fire


I wake up and everything seems so real;
next to me in bed
is a light blue feather

 

I guess sometimes worlds collide
I guess sometimes dreams can come true

025;


10 things I should have learnt by now

there will always be heartbreaks
nothing you ever do will be enough
not making a decision is in fact a decision by itself
everyone has a past that is always present
you can't change people, you should stop trying to
life doesn't have fairy tale endings
some people are incapable of (true?) happiness
maps are useless if you don't know where you're going
the things people don't say always matters the most
there's no way to change the past even how hard you try

024;


& jag tänker på alla misstag jag har gjort
hur långt det går
innan man slutar vara människa
och blir till allt det man ångrar

post-it lappar på spegeln
citat och affirmationer
(det har aldrig varit min grej egentligen)
det finns många sätt att leva
men jag verkar aldrig kunna välja rätt

023;


when I sleep my bed is a
rocking ship
the dream comes in waves
tosses me like a ragged doll
between the wooden boards

no sense of direction
alone, lost at sea

 

Good bye and Hello?


Det har varit lite tyst här och det finns en anledning. 
 
Jag har skrivit det förr; den här bloggen har så otroligt många av mina minnen, tankar och funderingar. Det är nästan åtta år som jag har bloggat här. Mycket har hänt och jag har funderat många gånger på att byta blogg, för den här har nästan känts lite för privat. Den har inte längre samma syfte. Då var det ett sätt att få ur mig tankar och funderingar - lite som ett digitalt bollplank. 
 
Jag har varit lite trött på blogg.se ett tag och jag har också känt att jag vill gärna satsa lite mer på bokbloggandet och ge det en chans, men att göra det på den här bloggen kändes konstigt, lite för privat nästan. Så mycket förflutet finns här. 
 
Så jag kommer fortsätta att blogga, det kommer bli framförallt om barn- & ungdomslitteratur och den nya adressen är www.bylined.wordpress.com. Några inlägg är överförda som ni kanske känner igen, men jag behöver nog en nystart. Reiyu kommer att ligga kvar här, kanske kanske kommer jag att hitta tillbaka en dag. Jag hoppas att ni som kikar in här fortsätter att kika in på den nya bloggen istället! 
 
 

012;


Jag vaknade upp till en snövit dag,
hela världen är vit, gnistrande
Tyst
som om snön absorberar alla ljud,
lägger sig som isolering mellan mig & världen
inga ekande steg mellan lägenhetshusen,
bara väldigt tysta, knarrande ljud

Jag kan nog klara denna dag också

011;


Det är alla hjärtans dag idag.
Alla hjärtans dag
Så oavsett
hur många delar ditt hjärta är i
oavsett takten, rytmen det slår i;
är det också din dag idag. 
 
Även om du vaknar upp ensam
denna kalla februarimorgon
dricker kaffe ensam
äter frukost ensam
så är det också din dag idag.
 
Det är okay att sakna
att tänka på någon, något som fattas
saknas
längtas efter
men tänk också på vad som finns
vad du har. 
 
Och framför allt
tänk på att hjärtat slår.
 
Det är din dag idag, också.
Slå, lilla hjärta, slå. 

010;


vi faller inte längre som islandsisar
klimatförändringar
tunnar ozonlager
påverkar inte oss
 
ingenting kan få dig att smälta
krackelera
du säger att falla är något som tonåringar gör
vi är vuxna nu
(men jag vill ju mest att du ska falla för mig)
 
 
jag känner mig mest vilsen
drar fortfarande ner ärmarna över mina händer;
mest när du inte ser
tappar fortfarande bort varenda tumvante jag äger
letar fortfarande stjärnfall
blåser fortfarande på maskroser & viskar önskningar
 
;
men vi är vuxna nu
vuxna faller inte
de överlever eller går under
- inga andra alternativ godtas

008;


Det har varit två ganska intensiva veckor nu, hade min sista bokjurypresentation (utav fem) igår. Känns skönt att det är klart och att alla klasserna nu är igång och jobbar med projektet. Det är även skönt att det har gått så bra; fasade lite inför presentationerna då jag inte är sådär superbekväm med att prata inför större grupper än, men det har faktiskt gått riktigt bra. Har ju varit en liten utmaning att presentera så många böcker samtidigt och ändå hålla kvar elevernas intresse, de flesta klasser har fått ett paket med 30 böcker, medan de som är blandade 2-3or har fått några fler. Man hinner ju inte prata om varje bok utan vissa får man bara visa upp så att de har sett alla i alla fall. Alla klasserna har dock varit jätteduktiga och lyssnat fint och sedan velat komma igång och jobba direkt efter, vilket alltid är kul. Har varit riktigt roligt att få jobba lite mer med eleverna och fått vara ute i klasserna, hoppas på lite fler sådana projekt framöver. 

Nu blir det istället att hitta tillfällen för diskussionsgrupper för klasserna som jobbar med bokjuryn på F-3 skolan, är sju stycken klasser med treor så jag kommer att ha över tjugo tillfällen med diskussionsgrupper då alla elevern som jobbar med bokjuryn ska få en chans att vara med vid ett tillfälle, så jag har en del att göra framöver också. På den andra skolan har vi inte riktigt hunnit diskutera fram något upplägg, de fick böckerna i fredags så eleverna ska ju hinna läsa också... 

Annars? Fritiden spenderas ofta med att ta sig hem från jobbet, slutar jag att jobba kl tre så är jag hemma halv fem. Slukar också massa böcker, tror jag har läst över trettio stycken bara nu i januari. Upp till det så pluggar jag lite engelska då och då samt att det blir en hel del Netflix-timmar i sängen.. Det nya året har helt klart kickstartat igång...

007;


jag gillar inte söndagar
eller, jag gillar inte söndagseftermiddagar och kvällar
när det känns som att man bara väntar på att det ska bli måndag
allt man helst ska hinna göra innan det blir en ny vecka.. 
 
jag är uppe alldeles för sent igen
borde sova för längesen
 
 
lever vecka för vecka,
tiden börjar gå snabbare nu
har kommit halvvägs ungefär
 
framtiden fortfarande oviss
men ljus

006;


lite framtidsångest
vill så mycket men vågar så lite
önskar att saker var lite lättare
att jag inte behövde fatta alla beslut själv
 
vill ha en wonderwall
ett narnia
vad som helst bara det hjälper för stunden
 
jag vet faktiskt inte alls
borde planera 
strukturera
tänka ut vad jag vill
vad som är praktiskt
 
man kommer inte så långt
med trasiga önskningar
& ett hjärta i otakt

Tusen gånger ogjort


Jag kommer inte vara hans sista;
och jag är inte hans första
 
 
det är fascinerande hur allt ändå är nytt
det har funnits andra
ändå känns varje smeking ny
varje ord känns främmande
fast allt är gjort tusen gånger innan
 
 
jag försöker att inte tänka på innan
både mitt innan och hans innan
men det är svårt
somnade de också med huvudet på hans bröst? 
brukade han säga samma saker till dem? 
brukade de också somna till ljudet av hans djupa andetag? 
trodde de också på en framtid? 
 
 
 
jag hatar att ha varit någon annans
längre tid än jag har varit min egen
hur de alltid verkar känna mig bättre
än vad jag själv gör
eller är det bara deras version av mig?