Saker som står på min whiteboardtavla just nu.
& som vanligt ifrågasätter jag varenda val jag gör
varenda stavelse
& jag är så jävla trött på min osäkerhet att jag kreverar.



"Lost all reason after playing your game
Better quit staring cause your looking the same
I can't even cope to make a change"

I know I left too much mess and 
destruction to come back again 
and I caused nothing but trouble
I understand if you can't talk to me again 
and if you live by the rules of "it's over"
then I'm sure that that makes sense

Sämre än sämst på att blogga... Har ca ett tjugotal bokblogg-inlägg som kommer komma upp här så småningom, det har varit mycket de senaste veckorna. Min mamma ringde igår & frågade hur jag hade tänkt att göra med min födelsedag som är om en vecka & jag svarade mest "ehh, jag har inte hunnit tänka på den.." Men nu ska det lugna ner sig lite - hoppas jag iaf.

Sommarprinsens nya ägare hämtade honom i lördags, tog en liten del av mitt hjärta med sig.. Gör ont att gå förbi hans box & se en annan häst i den. & jag vet att han kommer få det jättebra, men det gör lika ont för det. Så mycket minnen - så arg & glad, frustrerad & lycklig den hästen har gjort mig.. En vinter som han bara gick på två ben & ville springapringaspringa fast han inte fick pga tre stycken hovbensfrakturer. En sommar som han mest gick som en dröm & jag spenderade varje ridpass som en fånleendes idiot. Så mycket jag lärt mig, så mycket som han lärt mig.. Det är fascinerande hur mycket man fäster sig fast man inte borde. Fast de inte är ens egna.

Kommer sakna dig, min finaste klumpeduns <3

Känsla just nu: total maktlöshet.
Känns bara som sandkorn som rinner mellan fingrarna.

(jag vill aldrig överge dig. jag vill aldrig överge dig. jag vill aldrig överge dig.
jag vill aldrig överge dig. jag vill aldrig överge dig. jag vill aldrig överge dig.)


överge aldrig mig?




"& utan ett ljud
mitt hjärta i din hand
har jag tappat bort mitt språk
det fastnar i ditt hår"

Det var valborg
eller också var det någon annan käck "högtid". Du hittade mig, jag hittade dig eller också hittade vi varandra någon gång sådär mittmellan. Min kompis kom fnittrandes fram & viskade att dendära söta popkillen hade frågat om mig. Jag minns inte vad som hände men plötsligt var det bara du & jag & jag & du.

några timmar & drinkar & öl senare & jag sa att jag går hem nu, kom om du vill?
du velade fram & tillbaka, men när jag släppte dörren slog den aldrig igen. Du tog min hand fast jag egentligen inte håller hand med någon & vi gick den dryga kilometern hem till mig.

jag somnade mot dina nyckelben; långt efteråt berättade du att du aldrig sov den natten; att du låg & väntade på att våra hjärtan skulle slå i samma takt, att våra andetag skulle mötas någonstans halvvägs.

fanfanfan
vet du hur många gånger jag låtit mig föreställa mig hur det hade kunnat vara? Hur vi hade kunnat ha det? Hur vi skulle kunna ha slutat?