Friday night
Vet inte vad jag ska göra, hostar, känner mig febrig och har lite värk i hjärtat - undrar om det är överbelastat.. Kanske borde ha låtit bli ridningen idag. Annars har det varit en ganska kaotisk dag. Men men, vad gör man inte för att få lite spänning i vardagen? Kom hem från jobbet för en timme sedan, mysigt att gå hem i regnet. Funderar på att läsa eller skriva; vill verkligen bli klar med min roman, vill verkligen kunna slå näven i bordet och säga att jag i alla fall lyckades med något här i verkligheten. Peters cd Beautiful Guitar i cd-spelaren och jag tror jag drömmer mig bort, har alltid älskat ljudet av en ensam akustisk gitarr, alltid älskat för stora händer, gitarrsträngsmärkta fingrar.
T; saknar dig saknar dig saknar dig! Kom hem! Vi kan dricka vin & snacka om alla planer som aldrig blev av och hur the lost generation blev the fucked up generation. Vi kommer aldrig att veta, aldrig kunna ana. Jag önskar att världen går under 2012, att mänskligheten går under 2012. Det kanske är lösningen, kanske är svaret? Jag vet att du brukade säga att det alltid finns ett svar, men att man måste hitta rätt fråga - och trots att jag läst intervjuteknik och borde kunna socialisera mig med människor så tror jag alltid jag ställer fel frågor - men jag får alltid rätt svar. Jag saknar så många - ser det som ett svek att de inte finns här, att deras musik är borta. Jag vet att du tror på mig, att du litar på mig, att du anser att jag kan skriva och att det finns en plats och en tid då jag kommer avsluta varenda projekt; skriva varenda sida. Tack. Tusen tack. För jag är så jävla rädd att någon ska avslöja bluffen, avslöja mig - vem fan tror jag att jag är? Jag har aldrig kunnat skriva - aldrig kunnat trolla med orden. Eller? Dialog & monolog & ibland tror jag att jag skriver mer än vad jag tänker, men det är ensamt när alla vänner dragit till andra länder, andra städer. Jag saknar dig.
Kanske göra som Pikki - aldrig gå utanför dörren, aldrig utanför tryggheten, varför tror ni att jag pluggar på distans liksom.. Det gick ju så bra för mig på högstadiet & gymnasiet - men i slutändan handlar allt om självkontroll - och att bestämma sig för att leva.