Vad gör man... Solen skiner, termostaten visar 24c & allt är gränslöst blått. Funderar på att sätta mig ute i läs-stolen & fortsätta på boken, just nu läser jag Snow falling on cedars av David Guterson. Cirka trehundrafemtio sidor hyfsat avancerad engelska, försöker att inte haka upp mig på ord utan läser sammahang. Ler åt vad jag ansåg vara "meninglösa glosor" för ett par år sedan som nu finns på var och varannan sida. Handlingen fängslar mig inte riktigt, men språket, orden, beskrivningarna - det är kärleken.

Jag har en förälskelse för biblioteksböcker, att det kanske finns små små anteckningar i marginalen, att det längst fram eller bak finns ett spår av vem som läst den innan, matfläckar, kaffe, kanske tårar - kanske vatten. Mitt i deckaren kanske någon har jävlats och skrivit mördarens namn... På första sidan i Gutersons bok står det skrivet med svart tusch jag är inte rädd för spöken. I nuläget kan jag inte tala om textens relevans gentemot boken, men jag blir ändå nyfiken på vem som skrev det och varför. Själv är jag lite.. försiktig, jag försöker att inte spilla saker i böckerna jag läser, markerar bara passager i mina egna böcker (blyerts), markerar med post-its i biblioteksböckerna.

Back to the books.

Som den trogna boknörd jag är följer jag inte bara bokbloggar, utan sitter även bänkad i soffan med en kopp té för att få veckans glimt av Daniel Sjölin, programledare för litteraturprogrammet Babel. Att Daniel själv är författare och har gett ut böcker med titlarna ”Personliga pronomen” och ”Världens sista roman” gör att man genast smälter lite mer när man ser hans charmiga leende. I torsdagens avsnitt pratades en del om apokalypsen och därigenom kom frågan om vad man skulle välja att läsa om man visste att vi – tillsammans med världen – bara hade en vecka kvar att leva?

Jag tänkte igenom frågan lite och kom fram till att det nog är bäst att läsa en bok som man har hemma – eftersom det verkar ganska hopplöst att springa till ett bibliotek eller en bokhandel. Dessutom känns det ganska tryggt att göra en omläsning, så slipper man slänga bort sin sista vecka på att läsa eventuellt dåliga böcker. ”Vem läser böcker sista veckan under jordens existens?” kanske ni undrar, det skulle faktiskt inte förvåna varken mig eller mina vänner om jag satt som fastnaglad i min läsfåtölj under de sista timmarna. Men vilka böcker läser man då?

Eftersom jag tekniskt sett redan avrundat ner böckerna till mina bokhyllor är mitt första förslag Narnia-böckerna. Tänk er att spendera timmar åt att fantisera om att hamna i Narnia efter livet! Känna Aslans mjuka päls, sjunga med dryaderna eller bara vandra omkring i de magiska skogarna… Eller också skummar jag igenom Paulo Coelhos bok Brida för alla vackra citat, bland annat på sidan 80; ”Det är soldaterna, sa Talbo. De vet att de kan dö när som helst, och därför är deras liv alltid en fest”. Kanske Johan Bergströms böcker? Fascineras över mannen vars författarporträtt jag aldrig kunde utforma, intervjun jag aldrig lyckades få till – avundas hans språk som är lika andtagande varje omläsning och hans klockrena formuleringar. Gräma mig över att jag aldrig riktigt fick reda på vilka avtryck han som person lämnade i sina böcker, bara mina gissningar.

Men i slutändan tror jag ändå att jag kommer sitta med Hemingway var där, en bok med artiklar skrivna av Hemingway – artiklar som en gång fick mig att vilja bli journalist, att vilja resa, att vilja skriva. Älskade Hemingway som en gång sade ”why kill yourself? Life will do it for you”, som överlevde krig och flygplansolyckor för att sedan välja att skjuta sig innan sin 62:a födelsedag. Det är förunderligt vilka vägar livet tar, vilka liv livet tar. Jag kommer nästan alltid tillbaka till Hemingways artiklar, nätterna på gymnasiet med projektarbete och tidningsmakeri och allt – mitt i kaoset verkade facit finnas i just denna bok. Fortfarande kan jag hitta motivationen och viljan genom hans verk och det är nog just så jag vill spendera min sista vecka, fascinerad och motiverad.

Mitt svar är Hemingway. Ställ dig nu själv frågan; vad skulle du läsa en vecka innan vår undergång?

Fight Club, boken som filmen med samma namn baseras på. En klubb som bildas när berättarjaget möter Tyler, en klubb där män för puckla på varandra tills den ena är medvetslös eller pressar fram ett "stopp". Tylers planer är dock större än så - han planerar att störta hela det civiliserade samhället.

Det börjar bra, när vi hoppar in i berättelsen så står Tyler och berättarjaget på ett tak, en pistol och dödshot finns i scenen, sedan hoppar vi tillbaka; berättarjaget är en kronisk sömnlös man som under kvällarna går till olika stödgrupper, hjärnparasiter, prostatacancer. Även om han själv inte är sjuk så mår han sällan så bra & uppskattar livet så mycket efteråt. I början är berättandet strukturerat - men blir mer kaosartat ju längre in i storyn man kommer. Och även om jag gillar kaos så tycker jag det blir för ostrukturerat, för mycket helt enkelt. Tonen är enkel med ändå lite nästintill aggressivt.

Storyn är sjukt bra, tempot var lite för mycket för mig att hänga med på slutet, tror jag missade lite händeler. Jag tror jag vill se filmen. Annars en bok jag rekommenderar :)

För ett tag sedan läste jag en bok som hette Till sista andetaget, skriven av Anne Swärd. Jag bär den fortfarande med mig, så satans starkt skriven var den. Boken handlar om Lo & Lukas. Om eld & kärlek. En mor som alltid varnar för kärleken men aldrig säger varför. Språket är magnifikt, magiskt. Vissa passager är nästan drömlika, svävandes. Ibland hoppandes i handlingen, men aldrig riktigt svårt att hänga med, jag gillar symbolikerna. Elden som funkar som en cirkeldisposition för Lo & Lukas. Jag gillar uppläget och alla tolkningar man hade kunnat göra av den - Lukas & hans far som pratar två olika språk och aldrig förstår varandra.. Antar att jag antagligen missade ett par detaljer då jag sträckläste boken under en natt (var klar vid fyra..). Men den finns fortfarande hos mig, och jag grubblar fortfarande över vissa partier. Väldigt skickligt skildrat av Anne. Det är svårt att sätta fingret på vad som är så speciellt med språket, det är många härliga, udda ord & snäva formuleringar.

Åh vad det var vackert & åh vad jag vill att fler ska läsa den - svårt att hitta ord, så underbar var den. En bok som kommer finnas över mina want-them-books ;)

Älskade Krig utspelar sig i Irak, i krigets miljöer. Vi får genom huvudpersonen Sara följa de olika människorna hon träffar i krigets spillror. Det är Magnus - som alltid flytt och Yasmine - tolken som jobbar för 'fel' sida. Det är en stark och slagkraftig roman som än idag, cirka ett och ett halvt år efter utgivning fortfarande är relevant och engagerande. Handlingen och språket är fänglande intressant och spännade. Tempot varierar - dynamiken finns där - långsamma scener växlas med snabba. Det märks att Johanne kan en del om kriget - ibland kan det bli lite väl mycket fakta som inte direkt är relevant för läsaren.

Just att Sara och Magnus har ett förflutet triggar handlingen och för framåt. Åh vad jag ville att de skulle få ett lyckligt slut. Karaktärerna känns och berör. Johanne lyckas skapa det där speciella bandet mellan karaktärer och läsare som får i alla fall mig på fall.

En ny favorit. Rekommenderas väldigt mycket. En bok som man bär med sig & tänker igenom efteråt. Den fristående fortsättningen heter Förbannade fred och jag ska försöka att läsa den snart.

FAN FAN FAN

Någon har snott den ultimata & perfekta boktiteln - just den som var MIN. Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på plats. Just varifrån frasen kommer ifrån har jag ingen aning, jag fick den ialla fall från Bright Eyes, låten "Oh, You Are The Roots That Sleep Beneath My Feet And Hold The Earth In Place" <3 älskade låt. Jävla helvetes skit!! Måste läsa boken - är den kass så tror jag att jag dör lite. Med den titeln måste det ju vara i stort sett nobelpris-litteraur & klassikervarning. Jävla skit!

Bright Eyes med en av de mest briljanta låtar någonsin:

"Med Illiaden i bakfickan och med en svenska legosoldat som livvakt åkte Johanna Hildebrandt till Kroatien för att bli krigskorrespondent. Det gick åt skogen direkt. Hon träffades av granatsplitter, blev arresterad för spioneri och hotades med deportering. Det tog nästan ett år innan hon lärde sig arbeta i krig, men då lyckades hon med att göra det omöjliga. Längs vägen mötte hon kärleken i en dansk fotograf och djup vänskap hos en ung bosnisk kvinna. Blackout är den sanna berättelsen om Johanne Hildebrandts tio år som reporter på Balkan."

Ung och vilsen åker Johanne till Kroatien för att ändra världen med sina reportage, det är de ambitioner hon har. Tio år senare sitter hon och konstaterar att världen inte fungerar så. Det är en fascinerande inblick som Johanne ger oss - kriget bakom kulisserna, bakom tidningsrubriker och löpsedlar. Vi sick-sackar med henne över gårdplaner för att slippa krypskyttarna, vi kryper i leriga skyttegravar under förklädnad och är med när hon bryter ihop på hotellrum. Frustrationen är det som löper genom hela boken - omvärldens nonchalans för när män, kvinnor och barn slaktas är påtaglig.

"Jag önskar att den kvinna som jag då var hade vetat de saker jag vet i dag. Förmodligen säger jag samma sak om tio år och om tjugo. Det är väl det som kallas att bli vuxen." sidan 137.

Vi får möta krigets verkliga offer, barnen och kvinnorna som fördrivits, vi får höra saker som aldrig nådde pressen på grund av tvivelaktiga faktan. Vi får möta soldaterna som inte fattar någonting, som skjuter mot föredetta grannar och vänner - folk som blev fiender över en natt. Men i boken finns även glädjen när familjer återvänder till sina hem och när Johanne återvänder till ett lugnare Kroatien för att leta efter människorna hon intervjuade och följde under krigets gång. I den resan finns också Johannes försök att försonas med det förflutna och känslan av sin hjälplöshet och skuld över att inte göra tillräckligt under oroligheterna.

Det är en väldigt stark, fruktansvärd och sann bok.

"Det är vinter ett av de första åren av 2000-talet. På en ö i yttersta havsbandet lever Harry i en stor tystnad, omgiven av sin hund och katt, med en myrstack i sitt vardagsrum. En mörk hemlighet, ett ödesdigert misstag har gjort honom till en skygg ensling.

En morgon upptäcker han att det står en kvinna med en rullator ute på isen. Det är Agnes, den kvinna han svek för över 30 år sedan, som han lämnade utan att säga ett ord. Nu, när hon snart ska dö, kräver hon att han ska infria det löfte han en gång gav henne: Att ta med henne till en avlägsen skogstjärn, där de skulle simma tillsammans när de hade gift sig.

Detta är början på en märklig och omskakande resa, som på många sätt kommer att överraska Harry. Inte minst konfronteras han med den dotter som han aldrig vetat om. Resan genom det vintriga Sverige blir lika mycket en resa i hans eget liv, som tvingar honom att se vem han egentligen är.
Den ger honom också möjlighet att en gång för alla ta ansvar för den katastrof som han orsakat och som förändrade både hans eget och andras liv."

Mankell har skrivit en väldigt varm och mänsklig bok som är svår att inte tycka om. Ångrar lite att jag inte köpte & fick boken signerad i Göteborg ~06 kanske? Året när den var ny och Mankell satt vid signeringsbordet, han är en väldigt varm och trevlig man. Italienska skor berör faktiskt och hamnar över mina favoriter. Språket är långt ifrån Mankells deckare - nästintill poetiskt, viskande för det läsaren igenom boken. Vackert och underbart.

"Ett öde fjällandskap i norra Sverige. Den unga arkeologen Helena Torvald gör ett sensationellt fynd: en kvinna som brutalt offrats och gömts i en mosse.

Men när kroppen förs till Stockholms universitet sätts okända krafter i rörelse, och hon tvingas inse att något har gått fruktansvärt fel. Vetenskapen kolliderar med det oförklarliga. Vad hände egentligen för elvahundra år sedan, då tre män sökte sig till fjället med en kropp de kallade Satan?

För sent förstår Helena att offret borde ha förblivit begravt och att hennes band till det förgångna är starkare än hon anat. Nu måste hon besegra det hon släppt lös."


Johanne Hildebrandt har skrivit en bok som påminner mycket om serien Freja, Idun och Saga-triologin. Även om Fördömd innehåller mer spänning och likheterna är snarare berättandet och knytningarna till forntiden. Fördömd var fängslande och spännande läsning. Handlingen spökar lite efteråt. Johannes sätt att berätta och lägga fram berättelsen är fascinerande - inte en enda gång ville jag lägga ifrån mig den. En bra bok som inte direkt rekommenderas till mörkrädda ;)

Som läsare är jag: fokuserad & svårdistraherad.

Som bloggare är jag: impulsiv, men ändå genomtänkande - ett inlägg kan ibland ta timmar att skriva, bara för att jag gör en massa annat mellan. :p 

Senast lästa bok: ”No och jag", tipsad om den för längesedan, var på tiden att jag fick läst den. Mycket bra faktiskt!

Senast köpta bok/böcker: studielitteratur, dyr sådan :|

Favoritdeckarförfattare: urg, jag gillar ju inte ens deckargenren! Men jag äger faktiskt ett par deckare - mest representerad är Michael Connelly, vars deckare jag till och med gillar ;)

Jag läser allt av: Miranda July, Sara Stridsberg, Johanna Nilsson, Per Nilsson, Johan Bergström, Nick Hornby and the list goes on..

Jag läser helst inte (genre/författare): Guillou, historiska romaner, tantsnusk, hispig chick-litt, sega biografier.

Vid hyllan för fackböcker letar jag: litteraturvetenskap, biografier, böcker om övernaturliga ting.

Förutom svenska läser jag gärna: engelska böcker. Anledningar: 1. De har oftast finare omslag. 2. Svenska översättningar är i många fall, ehm, bristande och man får ut mer av boken & författaren av att läsa på orginalspråket (vilket endast betyder svenska/engelska/danska för mig). Danska böcker är på gång.. Eftersom jag faktiskt insett att jag har lärt mig nordens grötigaste språk ;)

Högst upp i min att-läsa-hög just nu ligger: ”Den tredje brodern" av Nick McDonell, påbörjad och ska snart läsas ut! Efter den är det "Varats olidliga lätthet" som ska läsas.

Högst upp på min bok-önskelista just nu står: "By-lined" av Ernest Hemingway & "On the Road" av Jack Kerouac.

När jag går på antikvariat letar jag alltid: Ovanstående författare, även Shakespeare & Wilde. Oftast har jag en lista i bakhuvudet innan jag går in :p

Ursäkta min frånvaro; försökte blogga igår men min dator ville inte samarbeta med mig.. Började läsa Stardust av Neil Gaiman och var tvungen att sluta; mycket på grund av att jag sett filmen så många gånger.. Så jag började tänka, vilka böcker "kan man inte" läsa efter att ha sett filmen?

• The Notebook (Dagboken) Boken bakom manuset heter Jag sökte dig och fann mitt hjärta, skriven av Nicholas Sparks.
• Stardust.

Filmer som är trogna böckerna:

• Narnia - bägge filmerna är bra gjorda, böckerna skrivna av C.S Lewis.
• High Fidelity, skriven av Nick Hornby.
• The Golden Compass (Guldkompassen), boken skriven av Philip Pullman.
• Jules et Jim, boken skriven av Henri-Pierre Roché.
• Mannen som kunde tala med hästar, skriven av Nicholas Evans

Finns fler, fyller i listan om jag förnimmer några fler.. Nu är det hejdå slöhet, välkommen plugg..

Tänkte bara predika lite om en bok som jag tycker himlans mycket om. Boken, Tillsammans är man mindre ensam är skriven av Anna Gavalda och tar sin plats i Frankrike där huvudpersonen, Camille, lever i ett litet vindsrum i ett hus. I det huset bor även Philibert, i en våning som han tillfälligt får utnyttja på grund av arvstvist; han vet att det kan komma brev från advokater när som helst som säger att han måste flytta inom en vecka. I den stora våningen bor även Philiberts inneboende Franck. Franck är kock; nätternas och kvällarnas folk, han drar ofta hem tjejer och hälsar då & då på hans gamla mormor Paulette på ålderdomshemmet. Camille & Philibert möts i porten några gånger, och en kall vinterkväll när hon ligger sjuk kommer han och tar ner henne till sin varma våning, det slutar med att hon flyttar in. Franck blir lite störd av hennes närvaro och deras småfighter hör till vardagen. Camille jobbar som städerska, men är väldigt duktig på att teckna - vilket hon försöker göra så mycket som möjligt.

Gavalda har skrivit en oerhört varm bok, om vänskap och vägen till vänskap. Om kärlek. Mänsklighet. Man förundras, rycks med. Jag läste den under en dag förra sommaren, kunde inte lägga den ifrån mig - känslor, språk, allt var perfekt.  Låg ute i trädgården under äppelträden & bara läste, underbart :)

Boken har även filmatiserats med samma namn, som Camille ser vi Audrey Tautou och Guillaume Canet spelar Franck. Både bok & film rekommenderas! Filmen blev faktiskt bra & de flesta scener som jag ville ha med från boken fanns med :) Övriga böcker från Gavalda är faktisk också helt okej, även om denna enligt mig är klart överlägsen..

"Lou Bertignac är 13 år, minst, yngst och bäst i klassen. Trots ett IQ på 160 kan hon inte knyta skorna ordentligt. Hon har huvudet fullt av frågor. Med vidöppna ögon studerar hon människor, samlar på ord och ägnar sig åt alla möjliga experiment i hemmet (t.ex. mäta längden på toapappret i toalettrullarna) och slukar uppslagsverk.

Hon är enda barnet i en familj, med en deprimerad mamma och en vanmäktig pappa med glad fasad. I en mörk våning med fördragna gardiner tänker hon ut olika teorier för att tämja världen. Hon är hemligt kär i Lucas, som är längst, äldst, sämst men coolast i klassen.

När hon förbereder ett föredrag som hon tvingas hålla inför klassen, väljer hon på måfå att prata om uteliggare. På Gare d’Austerlitz träffar hon No, en artonårig, hemlös tjej. No med sitt trötta ansikte, sina smutsiga kläder, sin tystnad. Hon lever ett kärlekslöst liv, upprorisk och skygg. No låter sig intervjuas inför föredraget, men det går längre än så: de blir vänner och vänskapen vänder upp och ner på Lous tillvaro."

No och jag är en väldigt varm bok, som tar upp en annorlunda vänskap. Den är skriven på ett bra sätt som får fram känslorna och även om den pyttelite påminner om Send it forward (Skicka vidare), så är den ganska egen i handlingen. Just temat unga uteliggare har ialla fall inte jag stött på särskilt ofta. Beskrivningarna är toppen och språket är enkelt men ändå lite speciellt - det är ganska mycket detaljer och förklaringar. Kärleken, de blyga känslorna mellan Lou och Lucas är söta och bra skildrade. Även om jag ibland ifrågasätter om "det verkligen skulle kunna hända" så är det en otroligt bra bok som tar upp ett "glömt" ämne.

"Om man lägger ner lite tid på det upptäcker man att grammatiken avslöjar sådant som döljs i historien, skyler över oordning och förfall, skapar förbindelser och för motsatser närmare varandra - grammatiken är en fantastisk möjlighet att organisera världen så att den blir som man vill ha den."  sidan 135 - 136.

En bok som varmt rekommenderas :)

Ta dig i akt för önskningar.
Önskningar kan vara farliga...

 "Jenna är sexton år och ensam som fan. Hon står vid randen av en vild fors på Island och önskar hett ett annat liv. Med på resan finns fantasyförfattare från hela världen. Och Jari, föremål för Jennas längtan. Sen är det Hilmar, rockmusiker och asapräst med serieaffären i Reykjavik. Hilmar vill skicka Jenna till Amsterdam. Varför? Till Hilmars serieaffär kommer också Belinda, svensk serietecknare som är precis som Jenna skulle vilja vara. Hon letar efter ett hemligt nummer av Book of Magic.

När Jenna återvänder till Stockholm börjar saker hända. Det är som en annan vilja än hennes egen styr när hon köper en Interrailbiljett och rymmer. På tåget dyker Belinda upp. Färden går till Amsterdam, och vidare genom Europa på jakt efter Book of Magic och en hemlighet. Men kan Jenna lita på Belinda? Och är det inte någon som förföljer dem?

Historien får sin upplösning i den moriske emirens trädgård i södra Spanien. Och kanske är det sant att önskningar är farliga. Men de kan också förändra ens liv."

En rafflande ungdomsbok som behåller läsaren igenom, jag gillade all aktivitet, alla händelser och kopplingar - även om realismen inte alltid höll. Bra ungdomsbok, önskade dock kanske lite mer detaljer - även om språket var bra och miljöerna färgsprakande. Även om boken är orealistisk på många ställen så känns den ändå trovärdig. Språket - smått poetiskt och ibland lite barnsligt, även om kombinationen är magisk - men för det mesta vardagligt men med bra formuleringar.

"Molly MacDuff fäller upp sin paraply. Ur det regnar drömmar, och löv, gula, röda, gröna. Historien drar ihop sig, vänder. Nu vänder den." sidan 169

Rekommenderas, för högstadieåldern :) Trevlig bok & lässtund.

Två månader innan studenter så sker något oväntat på Lisens skola, en tragedi; en kille tar livet av sig. Hoppar från parkeringshuset. Trots att Lisen inte direkt känner honom, så börjar hon skriva "brev" till honom. För att han är den enda som kan förstå.  I breven skriver hon om sånt som hon inte kan prata med någon annan om, rädslan, blygheten och känslor. Om Ivan med de varma, bruna ögonen & sms-svaren som hon aldrig skickar. Att ibland livet kan vara läskigare än döden.


Jag känner igen ganska mycket i Ingrid Olssons bok - rädslan för vad som kommer efter studenten osv. Även om det är en ganska mörk bok så stannar den inte kvar i mina tankar särskilt länge efteråt. Språket är enkelt med korta, enkla meningar och mycket känslor.

"Det blir inget eko i snö. Ljuden fastnar och följer med flingorna till marken." sid. 42
"Varför är det aldrig nån som frågar varför man inte gör det? Varför man väljer att inte ta sitt liv?" sid 85
"Tårar är meningslösa. De kan inte ta tillbaka nån man saknar. Kan inte tömma en på allt det konstiga." sid. 104
"En antilop kan aldrig vinna över ett lejon." sid. 76

Det största dilemmat för mig är att boken utpselar sig på gymnasiet, men det känns mer högstadie-likt. Osäkerheten, killarna, handlingen - den är lite för barnslig enligt mig för vad som är typiskt för gymnasiet. Boken är alltså brev som Lisen skriver till denna killen & är datummärkta. Dag för dag får vi följa Lisens kamp med att förhålla sig till livet. Det är en smärtsam, bra skildring som dock har sina brister. Jag hade velat komma närmare huvudpersonen och kanske haft en mer utvecklad handling, även om det var en bra bok. Rekommenderas till högstadie-barn.

Är du man eller kvinna? Vildängel
Beskriv din tonårsperiod? Drömfakulteten
Hur mår du? Skanjaga
Beskriv stället du bor på? Vi, de drunknade
Vart skulle du vilja resa? Sen tar vi Berlin
Beskriv din bästa vän? Flickan som uppfann livet
Vilken är din favoritfärg? Vitt blod (alt. Röda rummet)
Hurdant väder är det just nu? Ljuset faller
Vilken är din favoritårstid? Winter birds
Om ditt liv vore ett tv-program, vad skulle det heta? SOS från mänskligheten
Vad betyder livet för dig? Klockan klämtar för dig
Hurdant är ditt parförhållande? Jag sökte dig och fann mitt hjärta
Vad är du rädd för? Låt tistlarna brinna
Vad drömmer du om? Stjärnor utan svindel
Dagens aforism? Barfota
Vilket råd skulle du vilja ge? Tillsammans är man mindre ensam
Hur skulle du vilja dö? Romeo and Juliet
Ditt motto? Hjärtat jagar allena
Vad gör dig riktigt ledsen? The woman who walked into doors
Vad gör dig riktigt glad? Skuggan av R

I told you so.. Finanskrisen & lågkonjunkturen sätter sina spår även i bokvärlden. Antalet debutanter minskar kraftigt.


Slänger även med en länk till mitt favoritprojekt i DN under 2009; adoptera ett ord. Adoptera du också och rädda utrotningshotade ord!

Fan, måste sluta få nyheter från CDON. ~250kr fattigare. Men väldigt resoneliga böcker, med tanke på att jag skulle köpt Philip Pullmans serie för 250kr + frakt, men fick istället tre böcker till för samma pris. Smart ;) Dock är det pockets, men det blir smidigare & billigare så.

• Miranda July - Ingen hör hemma här mer än du
• Sara Walters - Kyssa sammet
• Cora Sandel - Alberte-serien
• Philip Pullman - Guldkompassen
• Philip Pullman - Bärnstenskikaren
• Philip Pullman - Den skarpa eggen

Julys bok har jag velat ha länge, lånade den men hann inte läsa alla noveller, Walters är en rek. från en vän som jag inte har en aning om vad jag kommer tycka, Sandel har jag letat efter länge till ett bra pris & blev lite lycklig. Pullman har jag spanat efter sedan jag läste böckerna lite mer än ett år sedan, men har inte lyckats komma över ett pris jag tyckt varit rimligt. Många överraskningar bland de dryga sexhundra titlarna som CDON reade. Vågar inte köpa fler böcker förräns jag vet hur mycket lön jag får :p Några Jamie Cullum cds skulle inte sitta fel heller, även om jag har Spotify..

Bra köp & jag är nöjd :) Nu ska jag sova då Icka hämtar mig vid åtta i morgon, sista jobbdagen på ett tag förhoppningsvis - mina muskler börjar strejka.