Utgiven: 2011

Förlag: Sourcebooks Fire

Språk: Engelska (283s, häftad)

 

Jag började i "fel" ände med den här serien, iofs är de fristående så det gjorde inte så mycket; läste Stealing Parker för cirka en månad sen. Som jag skrev i veckans tematrio så innehåller Catching Jordan rätt mycket sport, närmare bestämt amerikansk fotboll. Jordan går sista året på high school och är förutom ensam tjej, även "captain" i laget där hon spelar quaterback. En ganska typisk high school-bok om vänskap, killar och sport. 

 

Även om jag är ganska totalt ointresserad av sport så är det inte svårt att hänga med i handlingen, det hela beskrivs på ett ganska basic sätt tyckte jag. Jag gillar att tjejerna i serien kan vara en "en i laget" och behandlas med respekt av killarna, samtidigt ifrågasätter jag lite hur trovärdigt det är. Båda böckerna i serien såhär långt funkar för mig om jag inte börjar reflektera över dem: de är ren nöjesläsning, slippa-verklighets-läsning. För när jag börjar reflektera över handlingen så blir jag mer och mer tveksam - det stämmer inte helt. Störde mig på Jordans "kreativa skrivande" för jag tyckte inte alls att författaren gav henne ett språk som passade (kändes mer mellanstadieaktigt), vilket var synd, till slut läste jag knappt hennes små inlägg. Söt chick-lit/feel good-lit som passar när man inte orkar reflektera och tänka för mycket (enligt mig). 

 

Bok nummer tre i Hundred Oaks släpps nu i mars under titeln Things I can't forget, är lite nyfiken varför titeln skiljer sig så från de andra i serien..