blixtar lyser upp himlen då & då;

jag sitter i sängen

kan ännu inte höra åskan, dånen

 

har alltid älskat åsknätter - 

det verkar som att det var i ett annat liv nu

men vissa nätter

hämtade bror mig & vi körde till havet

 

såg blixtarna slå ner i havet, 

vattnet som en gigantisk spegel

gjorde allt så mycket mer intensivt

verkligt

 

i detta livet

detta nuet

är jag miltals från närmsta kust

; jag som alltid älskat hav och horisont

luften är svårare att andas här

för mycket skog, för lite kust

 

 

men åskan låter likadant,

ser likadan ut;

värmeljusen brinner

jag släcker alla lampor

 

& andas ut