Bestående [det som alltid finns kvar]
Avskyr verkligen känslan av att ingenting är permanent;
fixar runt i lägenheten men känslan vägrar försvinna
det kanske är sista hösten/vintern jag bor här?
Mitt liv är bestämt till i mitten av juni,
efter det är det tomt
ingenting
vakuum
jag gillar att veta var jag är på väg
vad jag ska bli
planer
drömmar
är jag där nu?
Var det detta jag ville?
Hur och när går jag vidare?
Det finns så mycket möjligheter
så mycket jag vill göra;
men just nu
just exakt nu
hade det bara varit fridfullt
att ha något litet bestående mitt i vimlet -
något som alltid finns kvar.
Bokmässa
Hemkommen efter att ha spenderat två dagar på bokmässan. Första året jag inte var sådär super-pepp på att åka, lyckades inte riktigt hitta några lockande programpunkter (missförstå mig rätt; jag har varit på bra seminarium & program, men den där wow-faktorn infann sig aldrig riktigt). Jag fick med mig ett gäng böcker, två trötta, skoskavda fötter och en dos inspiration med mig hem.
Tyvärr så tycker jag att seminarium sällan blir sådär bra som de hade kunnat bli, oftast handlar det om väldigt abstrakta saker där jag hade velat ha väldigt konkret & koncist. Många korta seminarium tar upp mycket tid på att presentera de som ska prata vilket inte lämnar så mycket tid över för själva ämnet, vilket är synd. Det är också extremt olika beroende på vem som styr samtalet; vissa monterprogram på 20m får in mycket mer än vad vissa seminarier på 45m hinner med.
Men överlag har jag haft två väldigt bra och trevliga dagar, fått många idéer, tankar och tips. Ska försöka att återkomma med lite mer om vad som jag lyssnade på, men först ska jag få några timmar sömn...
Struck (memories of thunderstorms)
blixtar lyser upp himlen då & då;
jag sitter i sängen
kan ännu inte höra åskan, dånen
har alltid älskat åsknätter -
det verkar som att det var i ett annat liv nu
men vissa nätter
hämtade bror mig & vi körde till havet
såg blixtarna slå ner i havet,
vattnet som en gigantisk spegel
gjorde allt så mycket mer intensivt
verkligt
i detta livet
detta nuet
är jag miltals från närmsta kust
; jag som alltid älskat hav och horisont
luften är svårare att andas här
för mycket skog, för lite kust
men åskan låter likadant,
ser likadan ut;
värmeljusen brinner
jag släcker alla lampor
& andas ut
Mixing words
I keep a close watch on this heart of mine
;
making sure it beats right
not too fast
not too slow
evenly
It's never been my type of music
but my head is filled with words;
lyrics, poems, quotes -
Last night almost broke my heart dancing to Cant Get No Satisfaction
I'm older now
my perception of time is changing;
moments seems to last longer,
but vanish quicker
memories seems further away -
but their colours are more intense;
the pain still hoovering, omnipresent
sometimes it just feels like it's all been written before
on paper, in minds, on skins -
makes me wonder
what kind of impact I think my words could ever have
in a world that's heard it all before
and some nights
I wake up
wondering which road I took -
the one less traveled?
Did it really make a difference?
(Första citatet: Johnny Cash - I Walk the Line, andra citatet Allen Ginsberg, dikt - Kansas City to Saint Louis, sista stycket refererar till en dikt av Robert Fros - The Road Not Taken.)
Rävsång
I väntan på tåg hem till hemstaden från jobbstaden.
Hoppas att den är lika bra som föregångarna Kaninhjärta och Fågelbarn..
Drawing
Börjat skissa så smått igen, mest för att ha något att göra när jag kollar på Netflix på kvällarna. Inget avancerat, men väldigt effektivt för att rensa huvudet.
