[Det var hans födelsedag häromdagen, kunde inte ens förmå mig att säga grattis. Kan inte föreställa mig ett liv med honom, men ändå - en känsla av ovisshet. Han väntade, läste mig och visste: jag kommer alltid tillbaka. Så många turer, så många timmar mitt på slagsfältet. & nu är det säkert sju, åtta år sedan som jag gick utan att titta tillbaka & han slutade att vänta.]

 

Så mycket förflutet på sistone som kommer ikapp. Så många minnen jag aldrig trodde att jag skulle behöva ta itu med, reda ut, reda i. 

 

 

Han tillhör någon annans liv nu, någon annans vardag. & jag? Jag är min egen - och ingen alls, precis som det alltid har varit.