Författare: Elin Olofsson
Titel: Då tänker jag på Sigrid
Utgiven: 2012
Förlag: Wahlström & Widstand
Språk: Svenska (254s, e-bok)

Hannah försöker undkomma ett misslyckat förhållande med en gift man och tar sig tillbaka till Gärningsberg, en by i Jämtland där hon växte upp och flyttar in på familjens bondgård. Men det förflutna gör sig påmint - hennes farbror som hängde sig i köket, hennes pappa som flydde från bondgården många år tidigare och så hans mamma, farmor Sigrid. Sigrid som Hannah aldrig lärt känna men alltid varit rädd för, som bor på ett hem efter att ha tappat minnet.

En finstämd roman om att åka bort och komma hem, om barndomen, minnena, saker man inte får rota i, saker man inte får fråga om. En väldigt finstämd och lågmäld historia om att återvända hem, om att hitta sig själv genom att gå tillbaka i familjens förflutna. Då tänker jag på Sigrid känns delvis självbiografisk, men jag vet inte om det är slump eller inte. Familjens betydelse framhävs och det får mig att tänka på hur mycket som det har skiftat, just familjetraditionen på landsbygden - hela den kulturen har förändrats och det tas även upp i boken. Det förflutna vävs in i Hannahs liv och berättelse och hon börjar också se saker annorlunda, undrar om hon fått vissa egenskaper efter sin far och om det hade kunnat se annorlunda ut.

Det är en vacker, långsam roman som är skickligt skriven, det jag saknar är att jag tycker inte det som står skriver berör mig, känslorna når inte riktigt fram.