Det här var en bok som fick ganska mycket uppmärksamhet när den kom ut i media, men kommentarerna från läsarna är väldigt blandade. Boken handlar om nioåriga Oscar som hittar en nyckel efter hans pappa (som omkom elfte september) och bestämmer sig för att leta reda på låset som nyckeln tillhör. Oscar är en speciell huvudperson och hans äventyr är roliga att följa med på - men ändå känns boken lite krystat tycker jag, utan att riktigt kunna sätta fingret på varför. Det kan vara så att jag (på grund av diverse människor) hade ganska höga förväntningar på denna och förväntade mig mer djup samt att jag fann det var förvirrande till en början när det löpte berättelser parallellt även om jag förstod syftet med det. Finns även filmatiserad under samma titel. 

 Jag ringer mina bröder av Jonas Hassen Khemiri (sv)

Jag ska erkänna att jag faktiskt inte läst något av Khemiri innan men alltid varit nyfiken på hans författarskap. Jag ringer mina bröder utspelar sig i Stockholm och känns mest som en ordlek - som läsare blir man inkastad i händelserna och lär sig ganska snabbt att acceptera att man nog måste läsa vidare för att förstå. Vi får följa med Amor under ett dygn efter en bil har exploderat i Stockholm och lär känna den smått paranoida Amor genom personerna som han, kanske, ringer och ger instruktioner. Njaaa säger jag. Formatet gillar jag, men texten känns mer som det är skrivet för teaterscener än den skönlitterära hyllan (okay, insåg att den ska sättas upp på bland annat Malmö stadsteater) då läsaren lämnas med ganska lite faktiska saker. Språket är däremot häftigt, lekande och jag kommer definitivt läsa mer av Khemiri. SvD publicerade en intervju med Khemiri igår som du hittar här. 

 

 The Member of the Wedding av Carson McCullers (eng)

Tolvåriga Frankie spenderar en tråkig sommar i sin fars hus, som sällskap har hon sin sexåriga kusin och hushållerskan Berenice Men sommaren får plötsligt en vändning när Frankie får veta att hennes bror ska gifta sig - och genast börjar hon bygga upp bröllopet som hon tycker det ska vara i sin fantasi. McCullers författarskap går i många fall ut på att skildra individer som befinner sig lite utanför, antagligen i samhället eller i familjen. Hennes skildring av tolvåriga Frankie är tidvis brutal, ungefär som när verkligheten kommer ifatt fantasier & slår sönder alltihop - och Frankie är ett barn som älskar sina fantasier och försöker leva dem så mycket som möjligt. Jag gillar McCullers språk, hade markerat ett par rader som exempel men som jag givetvis glömde notera innan jag lämnade tillbaka boken. En fin bok, även om The heart is a lonely hunter förblir favoriten, jag ska även läsa The ballad of the sad café och se vad den har att bjuda på. Har du inte läst något av McCullers så borde du nog testa på det.