Människa som människa, säger jag i ett försök jag värja mig. Han tittar föraktfullt på mig & allt jag kan tänka är att det är sånt här hat som dödar människor, sånt här hat som livnär terrorismen, skapar krig. Som många andra diskussioner så försöker han övertala, för det är ju han som har rätt åsikter och jag som har fel. Självklart, det är jag som måste tänka om i den här situationen. & samtidigt vill jag försvara yttrandefriheten, för det är en grundlag som jag tycker är extremt viktig; men samtidigt - inskränkningarna finns där av en anledning. 

 

"Har du någonsin tänkt på att tjänstgöra utomlands?" frågar jag mjukt. Hans blick säger mer än tusen ord.

"Varför i helvete skulle jag göra det för?" 

"Skaka om din verklighetsbild lite. Ta död på lite fördomar." Han skakar på huvudet, stryker handen över sitt snaggade hår lite besvärat.

"Du är inte klok."

Det är ju självklart mig det är fel på i den här konversationen. Så klart. Jag går inte ens in på att jag inte är helt svensk, går inte in på att hans morfar är tysk. För det spelar ingen roll vad jag säger - han har inte samma linser som jag, ser inte världen på samma sätt. Inga gråzoner. 

Jag vet inte var hatet kommer ifrån, eller hur vi ska råda bot på det. Många jag pratat med säger att det är frustrationen, att ha bott hela livet i samma land, utbildat sig & sen när man tänker att nu, äntligen kan jag leva, jobba, göra något med mig själv  så slår arbetslösheten och bostadsbristen till en med knuten hand rakt i ansiktet. Många säger att Sverige måste hjälpa sina egna invånare innan de kan hjälpa någon annan. Hjälp till självhjälp. Ordet rasism har fått en annan innebörd, har blivit något som symoboliserar minsta lilla kritik i vissa situationer. & jag, jag har fler frågor än lösningar men jag tror vi måste stanna upp och ta till oss av siffror och kräva att politiker gör något konkret - för arbets- & bostadsmarknaden är mest ett stort, svart hål i dagens samhälle. Och någonstans måste ungdomar få bygga en grund. 

 

& jag vet inte längre vad jag ska säga, argumentera med, på något sätt ger jag alltid upp diskussionen - hatet ter sig starkare än förståendet, viljan att inse, förstå - människa som människa.