"När arrogansen och ignoransen ökar blir metoderna för att nå fram mer förödande" sa en vän till mig när vi pratade massakrar & när jag fick upp nyheten i min RSS-läsare så kunde jag bara tänka på hur rätt han hade. - Så skrev jag i december angående bomben i Sverige. Samma sekund som jag fick höra nyheten om Norge så kom hans röst upp i mitt huvud och allt jag hörde var hans citat. Jag vill tro att människor är snälla & goda längst inne, men när någon gör något så förödande, så totalt jävla puckat & oförståeligt, då vill jag inte vara mänsklig längre. Varför är hatet så starkt? Hur kan man övervinna det?

Innan har jag sagt att en mans terrorist är en annan mans frihetskämpe. Jag håller inte med längre. Alls.

& ibland när jag tror att hatet är större än kärlek & lycka, ibland när jag ger upp hoppet om mänskligheten, då går jag in på denna tumblr'en. För den är fin. För den får en att inse att bland allt det onda, mörka, hemska, så finns det hopp. & lycka.

Men faktum kvarstår; hade jag inte varit människa så hade jag inte ens tagit i en annan människa med tång.