Kunde inte sova inatt heller, så jag läste ett par böcker ist:

Svårtläst av Åsa Ericsdotter
'Om en kvinna som slits mellan behovet av att vara ensam och önskan om två namn på dörren; en berättelse om den starka längtan efter att leva med någon och samtidigt den omedelbara och nästan tvångsmässiga viljan att fly undan.  Plötsligt finns mannen som stannar på morgonen och kokar gröt i stället för att ge sig av, som antyder att det finns en fortsättning. Men hon gör sig onåbar, stänger av telefonen och åker till Arlanda och tar första bästa plan utomlands, låser in sig i ensamheten och träffar andra män utan att vara riktigt närvarande, är oförmögen att välja.'

Åsa skildrar med sin dekonstruerande, rytmiskt poetiska prosa svårigheten med närheten. Och jag tror att jag förstår, men det är diffust, som Åsas böcker oftast är. Jag är inte så bra på att se helheten, är inte så bra på att läsa hennes genre. Men det är välskrivet & stilfullt.  


Vad är så skört att det bryts om du säger dess namn? av Björn Sortland
'Kärleken ska vara en början. På Livet. Den ska vara längtan och hopp och självlysande bilder av framtiden. Speciellt som man är 19 år och kär för första gången. När Markus förälskar sig i Ingrid blir kärleken vägen mot slutet. För Ingrid är sjuk, och hon blir allt sämre i takt med att förhållandet djupnar. Deras framtidsbild blir en enda, och det är döden.'

Björns stil är enkel och svävande, men jag vill komma närmre, vill se, känna. Vill få känslan av vilka personerna är - stilen är för distansierad för mig, jag vill lära känna. Tyvärr så djupnar aldrig romanen och jag tror, vill tro, att Björn hade kunnat prestera mer - distans är inte bra för denna typen av böcker kan jag känna. Slutet kändes oarbetat, nästintill abrupt. En bok där jag ville ha mer än jag fick.


Nick & Norahs oändliga låtlista av David Levithan och Rachel Cohn

'Nick:
Jag vet precis vad som kommer att hända och jag vet att jag måste göra någonting – vad som helst – för att förhindra det. Så jag, den halvtrista basisten i det halvdåliga queercorebandet, vänder mig till tjejen i flanell som jag inte ens känner och säger: ”Jag fattar att det här kommer att låta konstigt, men skulle du ha någonting emot att vara min flickvän de närmaste fem minuterna?”

Norah:
Hon kommer rakt emot mig. Nej nej NEEEEEEEEEEEJ. Herregud, jag gör vad som helst för att hon inte ska känna igen mig och börja prata med mig. Pojkvän till undsättning! Jag besvarar icke-bögens fråga genom att lägga handen om hans nacke och trycka hans ansikte mot mitt.
En natt i New York. Nicks och Norah möts vid midnatt och sedan korsas deras vägar igen och igen. Musik, dans och hångel på de mest besynnerliga ställen gör natten näst intill oändlig.'

Ett ord räcker: fulländad.
Herregud, tempot! Från första sidan naglas jag fast och vill bara fortsätta fortsätta fortsätta. En underbar bok som utspelar sig under en natt och där Nick och Norah har vartannat kapitel var på sig att berätta. Det är vackert, intensivt och läskigt nära perfekt. En underbar avslutning på en ganska hemsk natt. Boken rekommenderas mycket!