Egentligen vill jag dricka cappucino och kolla på Rasmus på luffen, jag vill räkna stjärnorna i taket & sträcka mig så långt att jag nuddar uddarna med mina fingertoppar. Jag vill blunda & sova & drömma om fjärilar & enhörningar & älvor, jag vill låta det vara min verklighet. Sanningen är att jag lyssnar på Yeah yeah yeahs på Spotify, dricker en dåligt blandad cappucino med toblerone & när jag lägger mig kommer jag vara för trött för att drömma, och drömmer gör jag bara om vardagliga saker & döden & framtiden. Det var enklare förr.

I morgon måste jag upp & plugga tidigt. Jag måste skriva ut saker från pappas skrivare & se till att komma igång. Ger mig själv en mental headslap & en spark i baken. Kanske hinner skissa på manuset lite också, skulle behöva gå en promenad.. Riktigt känner hur rastlösheten sliter i mig, planera mina dagar bättre kanske? Kommer nog senare, har inga rutiner kvar;
inga saker är som de brukade vara.

Borde leta fram min fåtölj bland röran på mitt rum; gräva fram den under alla lager kläder & böcker. Stackars älskade fåtölj. O well, borde börja med att lägga mig i tid så att jag kan gå upp i tid, i morgon är det en ny dag.. Förhoppningsvis kan jag få lite ordning på mitt liv, på mitt allt. Kanske rida på Viska - hoppas.

Tycker lite synd om Loke som är ute i det blåsiga & kalla vädret. Usch :(