Som ni kanske hört, eller om ni har undgått att höra så gick nobelpriset i litteratur till Herta Müller. Som vanligt kör svenska akademin med att ge det till den person de är helt säkra på att ingen hört talats om. Jag hade iaf, tillsammans med många, inte en jävla susning om vem människan är eller vad hon har skrivit. Jaja, take it or leave it. Jag skulle ha levt under tiden Hemingway & Camus fick det.. Det borde varit tider det...

Jag har väntat på att Joyce Carol Oates ska få nobelpriset i typ två-tre år nu. När listorna över oddsen på de förhandstippade vinnarna kom ut höll jag tummarna för Joyce. Jag har inte läst allt av Joyce & ska jag lita på människor med samma boksmak som mig så är det en bra sak. Det började på högstadiet; när jag gick i sjuan eller åttan & man kunde välja läsning som aktivitet under projekttiden. Jag valde läsning och som första bok valde jag boken "Foxfire". Foxfire handlar om ett tjejgäng som bestämmer sig för att de fått nog av män som dominerar i samhället & tänker ut hur de ska göra för att "ge igen". Det är en bok om revoltsugna ungdomar, vänskap, kärlek & rebellism. Mitt ~13-åriga jag älskade boken & jag hade med den på listan över böcker som jag alltid kommer bära med mig. "Foxfire" har även filmatiserats (1996) med Angelina Jolie i en av huvudrollerna (Legs).

Därefter läste jag "Vilda gröna ögon ", "Stor i käften" & "Efter kraschen tog jag mig samman, bredde ut mina vingar och flög iväg"; de av hennes böcker som riktar sig mer till ungdomar (vilket även Foxfire gör).. Av hennes "vuxenböcker" har jag bara läst två, "Våld - en historia om kärlek" (http://reiyu.blogg.se/2009/july/utkast-eftersom-tanken.html - mina tankar om boken) & "Jag ska ta dig dit". Hennes böcker är aktuella i många anseenden, hon är känd över nästan hela värden & fortsätter att ge ut bok efter bok som berör & fascinerar.

En toppenförfattare, vars böcker borde läsas & diskuteras. Varmast rekommenderas "Foxfire", även fem år efter jag läst den, så finns den fortfarande kvar.