Jag har inte skrivit sedan vi fick tillbaka våra kortromaner på litterär gestaltning. Inte ett ord. Bara meningslöst klotter på fönstret med whiteboardpennor. Svarta och röda ord ut mot stjärnhimmeln, ut mot verkligheten. Vet inte hur jag ska ta mig vidare, hur jag ska hitta orden igen. Allt med projektarbetet ska vara klart vecka 2, sedan ska jag börja rapportskrivningen. Det känns inte så jävla bra. Senaste tiden har jag jobbat för mycket, suttit och stirrat mig blind på en datorskärm för länge, löst korsord och läst två böcker.. Brida och Fallhöjd, kommentarer kommer senare. Jag tvivlar på så grymt mycket just nu. På juldagen hittade jag en ny hollänsk import med 40 graders feber och hosta, i tisdags avlivades den. Jag brukar aldrig fästa mig vid levande saker, för döden kan närvara vilken sekund som helst, allt levande är också det som förr eller senare ska tas ifrån oss. Men det här tog på mig, det berörde mig. Jag har för det mesta alltid valt vilka jag fäst mig vid, och det här var något nytt för mig. En häst jag sett fyra eller fem gånger och sedan fastnat lite för. Jag vet inte riktigt. Kanske för att den var sjuk och ingen verkade lyssna. Mycket håller på att hända, hinner inte memorera allt. Allt spinner som eldloppar i staden, neonskyltar skriker och allt snurrar snabbare snabbare snabbare snabbare runt runt runt runt.

Vill jag ens ha tillbaka min gåva?