Brida av Paulo Coelho
Mellandagsläsningen går sådär lagom bra.. Just detta året blev det mer nyårsläsning än mellandagsläsning. Avslutade på nyårsafton "Brida" av Paulo Coelho och började på "Fallhöjd" av Nick Hornby. Hittills gillar jag JJ mest, den coola amerikanen som citerar Oscar Wilde och Bob Dylan (självklart). Började även läsa "Jane Austen bookclub" för ett tag sedan men funderar på att se filmen istället, boken verkar ganska intetsägande och språket är inte ordinärt och jag vet inte om den kan ge mig något annat än en snabbkurs i Jane Austen litteratur..
Brida, en ung och vacker irländsk kvinna, uppsöker en mästare för att lära sig magi. Mästaren tvekar, trots att han ser att hon har en gåva, men beslutar sig sedan för att ställa henne inför en rad hinder som ska hjälpa henne att övervinna sin rädsla. Sökandet efter magin leder henne också till häxan Wicca, som börjar undervisa henne i häxornas grundläggande mysterier. Med Wiccas hjälp ger sig Brida ut på en inre resa för att finna sin gåva; hon upptäcker andra liv och reinkarnationer och måste konfronteras med sin längtan, sina farhågor, sin oro.
"-Det är soldaterna, sa Talbo. De vet att de kan dö när som helst, och därför är deras liv alltid en fest."
"Till och med en klocka som står still lyckas visa rätt tid två gånger om dygnet."
"Detta har skogen lärt mig. Att du aldrig kommer vara min, och därför ska jag ha dig för evigt."
Liksom Paulo Coelhos andra böcker innehåller denna massor med visa ord och citat. Språket är inte speciellt, önskade dock att jag kunde läsa på "hans" språk för att se vad jag missar i översättningarna. Tycker dock att han börjar bli lite tjatig med konstant återkommande handling i sina böcker. Lite variation vore på sin plats, även för den bäst säljamde portugisiskspråkiga författaren någonsin... Brida är bra, en sträckläsningsbok, som jag, i alla fall, fick nya synsätt av att läsa. En mysig bok om att gå sin egen väg och lita på sina egna instinkter. Rekommenderas.