Författare: Rachel Caine
Titel: Glass Houses (Morganville Vampires #1)
Utgiven: 2006
Förlag: Allison & Busby
Språk: Engelska (348s, paperback)

 

Okay, som de flesta av er vet redan om att jag har ett behov av att "testläsa" någon bok ur de flesta vampyrserier som kommer ut - i många fall läser jag sällan någon mer bok än första. Det är också en lite underlig vana jag har; saknar det där behovet av att läsa färdigt serier & trilogier för det mesta. & Morganville Vampires är en sådan serie som kommer kräva en jäkla brist på annan litteratur för att jag ska fortsätta läsa.

 

I Glass Houses möter vi Claire, Claire börjar på collage i den lilla staden Morganville då hennes föräldrar inte vill att hon ska flytta för långt bort då hon bara är sexton år gammal. Claire har otur och hamnar på fel sida med Monica, en av skolans populära tjejer - vilket visar sig ha väldiga konsekvenser när Claire inser att Morganville inte är vilken stad som helst utan styrs av vampyrer. Claire inser att hon inte kan stanna kvar på campus utan börjar desperat leta efter någon annanstans att bo och the Glass House visar sig bli hennes lösning - tillsammans med tre andra personer, som var och en har sina hemligheter, försöker Claire komma på hur hon ska ta sig ur sin röra.

 

För det första har jag bara så himla svårt att tro på storyn, dels hur lättretad Monica är (seriöst?) sedan det om att en hel stad styrs av vampyrer och hela systemet. Claire ska vara smart men det märker man inte alls av som läsare då hon gör alla korkade saker som andra personer säger åt henne att inte göra, storyn saknar djup och struktur och slutet är mest.. en besvikelse. Handlingen saknar direkta hinder enligt mig, allting går så fort och Claire och hennes kompisar har sådant flyt - de scener som ska vara lite mer "nagelbitare" blir sällan sådana då det går så fort och man aldrig riktigt känner att karaktärerna är i riktig fara. Ja, jag är ganska negativ till den här boken - men det fanns ändå ett flyt när jag läste den och den hade sina bra delar också. Jag gillar speciellt Michael, även om han är en sådan karaktär som är skriven för att man ska gilla honom.

 

& slutet? Jag är av den åsikten att skriver man en serie av böcker ska det inte behövas en rejäl cliff-hanger där handlingen slutar mitt i någonting spännande för att man ska få läsaren till att plocka upp den andra boken. Det måste finnas mer som lockar än slutet. Jag vill ha böcker i serier som egna böcker, inte att de ska vara oberoende av varandra i den meningen, men varje bok ska ha ett ordentligt slut - även om man kan hinta om händelser i andra boken osv. Lite svårt att förklara. Tyvärr, det kommer dröja innan jag plockar upp del två i serien, om jag väljer att göra det.