Kansken
rensar, plockar, slänger ut så mycket förflutet att jag inte vet om jag längre kommer minnas eller bara tro att jag minns. Regnet slår mot balkongräcket & på nätterna är här sådär tyst som man aldrig tror att det kan vara, tystnaden som jag har ett ytterst komplicerat förhållande till; älskar, älskar inte, saknar, flyr.
Kommentarer
Trackback