Vi blir aldrig mer än tillfälligheter
jag som tidsfördriv när du inte har något bättre för dig
när du inte orkar komma med förklaringar; undanflykter
de få gånger du erkänner att du hellre är med mig än ensam.

Vi hade kunnat ha över sexhundra dagar av historia bakom oss;
sexhundra dagar hade vi kunnat låtsas att
du ville mig
&
jag ville dig


men vi kommer aldrig längre;
sommaren blir höst, jag är på väg härifrån
& du har alla anledningar till att stanna kvar.


Men det är samma villkor som alltid,
samma okrav & samma frustrationer.
(- Vad är du, var står vi?
- Jag är vad du gör mig till;
vän, ovän, flickvän, tidsfördriv
& everything between)

If I told you my stories and sang you my songs
would you laugh at me?
Would you pity me?
What would you say if I asked of you,
not out of accident, out of loneliness,
would you shelter me?
Will you shelter me?