Hopefully they are together again
Tung dag i dag; vaknade av mobilen kl 9, syrran ringde och sa att farmor hade somnat in på morgonen, att "alla" skulle dit nu på morgonen. Fick släpa mig upp & gå ut med hunden, grät nog hela promenaden. Annie & mamma hade handlat frukost och plockade upp mig, körde till lägenheten. Hon låg kvar i sängen, precis som om hon bara sov.
Så mycket tårar. Så tungt hjärta. Grät som ett barn i fasters famn. Stannade till halv fem, det planerades, pratades minnen, åts lunch och lite allt möjligt, blandat tårar & skratt. Nu efteråt känns det, under omständigheterna, bra. Jag är helt slut & matt. Som en urvriden trasa. Komponerade en dikt till annonsen i tidningen, någonting jag haft i huvudet en längre tid kom ner på papper, första dikten för året.
& jag önskar tusen miljader gånger att hon & farfar ser ner på mig. Att de är tillsammans.