Radion spelar gammal sentimental musik, halvt fascinerad över mig själv - brukar inte lyssna på radio. Trött och borde egentligen sova - ett möte jag glömt bort var tydligen i morgon. Vet inte hur, men jag fick en jävla massa att göra. Alla är på mig nu känns det som, ett nytt år, nya tag & löftet att ta det lugnt & ta hand om mig själv är redan förgäves. Kan knappt röra axeln, är stel & allmänt slutkörd i vissa muskler. Min lässtatistik under förra året är bedrövlig, hoppas detta året har tid för läsning, för avkoppling - kanske även skrivandet? Det är nästan en självklarhet att mitt skrivande skulle komma i första hand - jag skrattar åt tanken. Jag är en naiv amatör som leker.

Är fascinerad över att folk verkar tro att jag kan & vet saker, att jag är kompetent - ett ord jag jämt förfäras över. Tror att jag kan stå & tala inför människor, att jag kan vara ett bra föredöme, att jag kan saker om litteratur och dra paralleller mellan allt & ingenting. Tänker på Sara Stridsberg, hennes nya Darling river som kommer ut under mars detta året. Längtar, önskar jag hade hennes stil, hennes ord, hennes språk -  önskar önskar önskar. Debatten gick sådär - en besvikelse & tusen bakslag senare så hittade jag orden - formuleringarna som jag alltid bär men aldrig kan leverera & det är ganska patetiskt hur jävla lycklig man kan bli när man hittar den rätta meningen.  Vägskäl & en regnskog av tvivel.


Står man stilla på samma ställe för länge, kommer livet som ett tåg och kör rakt över dig. Kan jag skriva de manus de vill ha av mig - det människorna som läser utan att känna, ser utan att veta & kan utan att veta? Går min bok ihop? Jag är livrädd - folk har sällan vågat följa sina drömmar, sina talanger i min släkt -

mormor, tusen sköna dikter, hundra vackra målningar - varför vågade du aldrig?

morbror - konstnär med din egna stil,  du borde jobba med ditt målande - ditt skapande. Alla dina galna idéer - minnen från min barndomen, alltid penslar & färger framme, alltid roliga och nya motiv.  Jag saknar dig. Saknar dina målningar.

moster med din vackra röst, du hade säkert lika många ord & dikter som mig en gång i tiden, minns bandet i min barndom med dina vaggvisor till mig. Din röst som tusen vaggande vågor, miljoner dansande prästkragar.

- så varför skulle då jag skilja mig från er?