Jag har också varit tretton år,
Therese,
jag har också lekt
med rakblad och vassa saker.

Men jag kom över det, Therese,
just som det var som mörkast,
kom jag över det.

Jag råkade se en liten,
liten låga i någons öga,
och den fick mig att
börja leva igen.

Även om det känns mörkt,
för det gör det Therese,
det vet jag,
så måste du försöka leva.

Om det gick,
skulle du få låna mina ögon,
så skulle du få se att världen
inte bara är svart och vit;


för alla har ett liv, Therese,
vissa bara glömmer bort
hur man lever.

En av de första dikterna jag skrev, måste varit kring ~2004. Publicerad på sockerdricka i maj 2005. Undrar var jag kommit efter det här, vem jag är nu gentemot vem jag var innan. Men en sak är i alla fall den samma; jag har fortfarande fler frågor än svar.