Brinnande bilvrak; motorvägar ut i ingenting


Berättaren: Vad vill du? Vad är ditt mål?
Hon: Att inte dö, att inte leva, att komma tillbaka till öken, de vita sandstränderna. Att överleva.
Berättaren: Varför?
Hon: Det finns folk där jag aldrig förstod, det finns människor där jag aldrig kommer att förstå.
Berättaren: Jag förstår inte, allt är motsatser. Vad finns där du är nu?
Hon: Svarta korpar, brinnande bilvrak, motorväg ut i ett tomt ingenting.
Berättaren: Vem är du?
Hon: Jag är ett nummer. Är det inte vad vi är? Koder och nummer, från födsel till döden. Ett tiosiffrigt nummer.
Berättaren: Det finns mer, det måste finnas mer.
Hon: Mer? Allt är till salu för rätt pris. Vi kan alltid spela roller, men i grund och botten är vi nummer.
Berättaren: Men lyckan?
Hon: Lycka finns inte. Kärlek finns inte. Lyckan dog. Kärleken dog.
Berättaren: Men livet då?
Hon: Det finns bara motorvägar. Bara ett svart tomt ingenting. Vi är inte människor längre, vi är nummer, vi har dödat alla instinkter, allt som en gång var vår natur. Mänskligheten finns inte.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback