brev från andra sidan landet

du undrar om jag har kvar det röda håret - vackert som rödbrunna lönnlöv om hösten;
minns du körsbärsblommorna kring höftbenen, blommorna i håret, värmen under revbenen, hjärtslagen likt fladdrande tygstycken ut i natten - ladan brann & vi tumlade runt i det brinnande höet, hörde hur taket knakade, föll ner med en suck - den slutliga kapitulationen.

"du säger väl till om jag ska gå" klockan halv fyra på morgnarna,
precis när solen gläntade på persiennen hittade mina ord dina nyckelben.

de säger att saker blir lättare med tiden,
att ärr bleknar
att minnen tappas & går i skärvor          försvinner

Sommarbrand, radhusbarn; jag blev aldrig mer än en läppstiftskyss på en vit krage. Fyra somrar senare & lika många brustna hjärtan smeker du nyckelben & jag viskar ut i natten;

du säger väl till om jag ska gå

& för första gången ser du mig i ögonen & säger:

 stanna hos mig