The world will never ever be the same
Feberdrömmar -
allt är möjligt. Vi är möjligt. Han håller min hand, det är en midvinternatt, jag har en kort kjol & ett linne & jag fryser inte trots att jag borde. Vi går utan mål, stannar för att prata, kyssas, retas - han trollar med orden, nynnar sånger som jag aldrig hört, aldrig kommer kunna höra.
Senare; inne på puben, vi sitter i ett hörn "nobody puts Baby in the corner" jag är inte baby. Är ingen speciell. Han stämmer gitarren, smeker fram de rätta tonerna - den enda kvinnan som existerar för honom. Ljusen flyter samman, strålkastare från bilarna genom glaset, ljuset inne på puben, de levande ljusen på bordet - likt ett norrsken inomhus, norrsken bakom ögonlocken.
Vaknar, febersvettig och yr och intrasslad i lakan täcken och kuddar. Ett nytt sms på mobilen -
; jag drömde om dig, oss, det var vackert - nästan som en saga.