Så trött på sistone, förstår inte varför - letar anledningar för fullt, drar egna slutsatser. Åker till stan, går runt barfota; köper solglasögon & tillskott som kanske eller kanske inte gör mig piggare, som kanske eller kanske inte ser till att jag kan träna utan att benhinnorna & fotlederna lägger sig i & gör ont. Äter glass med syster yster. Syster går till kompis & jag sätter mig ensam med en bok i kapsylparken, lutar mig mot ett träd & får solen i ögonen, men det spelar ingen roll för det är tisdag & den varmaste dagen på länge.

Midsommar regnade mest bort. Sötaste Ems var bästaste sällskapet.

Vaknade imorse med halsont & John Blund jagade mig genom förmiddagen med sömnstoft & sin lockande, mjuka röst. En mjuk katt bredvid mig i soffan, ögonen i en bok men jag höll mig vaken. Imorgon ska jag försöka återuppliva en gammal vana som jag misslyckades med förra veckan, kanske är jag starkare nu, kanske spelar det ingen roll. Men jag ska lyckas imorgon. Det svåra är att skapa rutiner, det lätta är att följa mönstret.

Men imorgon är det en ny vecka. En ny chans. Nya möjligheter.

Det finns saker du aldrig kommer förstå
saker du inte vill förstå
saker du önskade att du inte förstod

                                                                                    (det är bara så jobbigt
                                                                                        att vara sig själv ibland)


 

 

Du är saknad, kompis.
Jag saknar dig så jävla mycket.

Är mest bara trött; tycker jag sover hela tiden men ändå - svårt att hålla ögonen öppna i soffan, svårt att stanna kvar över ytan, här & nu. Min sommarprins saknas mig, saknaden är en kär vän som alltid verkar följa mig hand i hand oavsett vart jag går & vilken väg jag väljer. Det finns så mycket vilja men så lite inspiration, så lite motivation. Hoppas på att lämna denna staden i höst, den har inget jag vill ha & jag är trött på alla välbekanta gator, allt välbekanta hus. Jag vill lära känna en annan stad, en stad som andas annorlunda & som lever på ett annat sätt. Inte en sommarstad, evigt trött på sommarstäder med sina döda vintrar medan de om somrarna nästan spricker av turistöverflöd & events. Vill något annat, en avlägsen känsla men den finns där. Vill någon annan med, men det är en annan historia.




Lyssnar sönder Yeah Yeah Yeahs låt Hysteric & önskar mig dit
önskar att det var min berättelse
(going to make it mine)

They light the path
Of these strange steps
Take us back, take us back

Flow sweetly hang heavy
You suddenly complete me

vill stryka honom över kinden, följa kindbenens kontur med tumspetsen - 
                                               vill smeka bort den där sorgfläcken i hans ögon.


vill att någon ska göra detsamma med mig.

(ibland måste jag stanna upp,
 korsa armarna om mig själv &
krama hårthårthårt;
för annars känns det som jag ska falla isär)