Författare: Åsa Anderberg Strollo
Titel: Hoppas
Utgiven: 2011
Förlag: Gilla böcker
Språk: Svenska (272s, häftad)

 

I Hoppas hamnar vi i Stockholms julrush tillsammans med Jonna som är snart sjutton och har fått nog och rymt hemifrån. Stuckit. Hon har en plan: hitta jobb och sedan hitta ett rum att hyra. Hur svårt kan det vara liksom? Folk hittar ju jobb hela tiden och med julhandeln i full gång borde det ju inte vara några problem - eller? Första natten sover hon på en buss. Sedan träffar hon Alex i vimlet, Alex som lever som hemlös, sover bland olika män och hänger i tomma, bortglömda betongrum i tunnelbanorna. 

 

Det är en mörk roman om hur det är att växa upp i ett hem som inte riktigt känns som ett hem, vuxna som inte förstår eller lyssnar. Hopplösheten som man i tonåren tror att ingen kan förstå. Det är ganska fascinerade att se skillnaderna mellan Alex och Jonna, det blir en krock mellan deras världar. Just synen på vad som egentligen är ett hem är ganska påtaglig; Jonna har ju ett hem - men är det verkligen bara att ha ett tak över huvudet? Är det inte mer än så?

 

Jag tror det är väldigt lätt att känna igen sig i Jonnas frustration och i Alexs hopplöshet, mitt sextonåriga jag hade säkert hittat mycket gemensamt med båda karaktärerna. Tankar på att rymma hemifrån, testa sina egna vingar just för att vuxenvärlden inte lyssnar och förstår tror jag de flesta tonåringar har haft - men det är också en roman om att det kanske inte alltid blir bättre av att fly? 

 

Det är en tänkvärd roman som tar upp många olika olika historier och öden med många ingångar till diskussioner. Är den trovärdig då? Finns det hemlösa sjuttonåringar i Sverige 2013? Ja, jag är beredd att tro på det mesta i boken - det känns som det har gjorts gedigen research på området & jag gillar att Åsa håller slutet väldigt öppet istället för att försöka knyta ihop det: att låta läsaren själv avgöra. Jag hade velat ha lite mer djup, lite mer bakgrund - men det är svårt att sätta fingret på vad jag saknar, varför jag inte tycker att den når ända fram.