; så nära så nära


(hur man släcker glimtar i ögon snabbare än stearinljus)

Han väcker mig med kaffe & frallor & wienerbröd på sängen fast han vet att jag är för bakfull för att få i mig annat än kaffet & fast han är jättesöt där han sitter med sitt mörkbruna rufsiga hår så tänker jag ändå tanken att "det här går nog inte längre". Han ser på mig & ler, räcker mig min blommiga take-away mugg & jag vet att han har blandat kaffet som jag vill ha det. Jag sträcker mig efter t-shirten på golvet & drar på mig den, han iakttar mig & jag vet hur han känner, vad han tänker. Vi sa inget komplicerat & frukost på sängen är komplicerat & han bryter mot reglerna & är medveten om det. Jag försöker ta in situationen, anpassa mig men jag gillar inte den mjuka nyansen i hans ögon, gillar inte glimten i hans blick. När jag sätter mig upp drar han mig intill sig, stryker undan det trassliga håret & nafsar mig lekfullt vid nacken. Jag blundar & ryser, inte tillräckligt vaken eller nykter för hans lekar.

& fast jag är alldeles för bakis & trött så knuffar jag tillbaka honom till hans sida av sängen & hör jag mig själv säga hest;

duu, vi måste prata 



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback