Vad skriver man till någon som var men som inte längre är? Hur förklarar man sin ilska, besvikelse & saknad för någon som kanske inte ens vill ha en i sitt liv? Som lite glömt bort, förträngt ens existens? Bitterhet är en sjukdom & nu för tiden ligger jag farligt nära diagnosen. Det är skillnad på att existera & att leva.

"I miss a friend I once had. Her name was Cornelia and she was as bright & intense as the most wonderful summerday." säger T & skickar en låt om ensamhet & säger att hon, Lissie, sångerskan påminner om mig. Samma smärta i ögonen, samma desperata kroppspråk. Vet inte om jag ska förundra hans ord eller förkasta mitt liv, ursäkta, min existens. Vissa undrar vad som hände, vissa vet. Vissa spekulerar. Just nu är jag bara trött. Fruktansvärt trött.


Lissie - When I'm Alone