A tribute to nothing at all


Hon går och plockar och hittar sina gamla brev
Lite konstigt att läsa om gamla planer när hon vet hur det blev
Det är ingen som skriver längre
Det är ingenting här som är värt att skriva upp

Ändå känns det som om hela världen sjunger

Har du kommit nånstans
Har du sumpat din sista chans
Är du framme nu
Har du valt en väg att gå
och ett mål att sikta på
och är det verkligen du?
Är det verkligen du?

Jag vet inte - kanske inte vill veta. Bror flyttar utomlands? Eller? Han har haft så många planer, flyktplaner, men de har inte tagit honom någonvart än. Jag saknar att döda sjömän nere på B & B, saknar fåtöljerna, biljarden, människorna. Saknar bror.  Även om jag inte sett honom sedan Sture-på-fotbollsplanen-eventet, så saknar jag honom. Men jag vet inte, jag vet inte.. Vart har jag kommit, vem är jag, vart ska jag - vad ska jag göra? Allt är frågetecken - allt är ett poetiskt oljud.

Saknar så många, saknar så satans jävla många. Kom hem! Kom tillbaka & lämna mig aldrig igen.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback